Dottern (L) och jag skulle äntligen göra något tillsammans. För en 20-åring är det ju kompisarna som gäller och jag åker helst inte in till city. Men igår blev det äntligen av att vi åkte in tillsammans. Vi hade ett viktigt ärende att uträtta. Bland annat. Hon är van vid att det alltid händer nåt konstigt när jag är med…
Det började redan vid busshållplatsen. L som är 20 år är väldigt hjälpsam och trevlig (mot andra). Det stod en man med vit käpp vid hållplatsen. Han såg lite förvirrad ut, så L gick fram till honom och frågade om hon kunde hjälpa till med något.
”Ja, jag letar efter ett tryckeri som ska ligga här nånstans”, sa han.
”Det är bara 10 meter dit, det ligger där borta”, sa L och pekade.
Jag undrade hur hon skulle hantera situationen och kollade läget.
”Äh, du ser ju inte. Ursäkta mej. Jag följer dej”, sa hon sen och den blinda mannen tog henne under armen och de gick till tryckeriet och hon såg till att han kom in. Sen sa hon till mej:
”Fan vad korkat! Jag pekar ut vägen för en som är blind!”.
”Du är ju lika knäpp som jag brukar vara”, sa jag och hon höll naturligtvis med om det…..
Vi fick oss i.a.f ett gott skratt.
—————–
Det var bara 2 grader ute igår, så när vi kom in till innerstaden kändes det rätt konstigt att köpa sandaler, som vi hade bestämt oss för tidigare! Men vi gjorde det ändå. Sen fick jag åka hem med kassen för L skulle plötsligt träffa kompisar.Hennes mobil ringde hela tiden, som vanligt och jag var svettig och trött. Hade ont i benen.
På bussen hem var det en knäppgök som härjade runt med passagerarna, som försökte se så små ut som möjligt.
”Jesus kommer snart, fattar ni inte det era dumma jävlar!” skrek han.
Jag stod kvar, flyttade mej inte för hans framfart. Kunde inte heller det, för det var smockfullt med folk.
”Du ser ut som Maria Magdalena, men ditt hår är ju ljust. Det är inte riktigt!” fick jag höra.
”Tack, det var snällt sagt. Men jag är född så här”, sa jag.
”I så fall är du ursäktad”, svarade han och klev av bussen vid nästa station med sina papperskassar.
Han luktade stekt lök och blöt hund.
kaos nya lya 
Hahaha, önskar jag hade fått vara med och skratta lite.Mår du bra ?Hoppas det.BS Svinbra, eller hur ?Kram
Varför händer det alltid sånt här när jag är närvarande? Men det är för det mesta kul så det gör inte så mycket. Man väljer ibland om man vill se händelser som just kul eller som obehagligt. Eller irriterande. Vi skrattade ju inte åt den blinda mannen eller han på bussen ; det var situationskomiken i sej, som var kul.Har ont i rygg och ben, eftersom jag tränade igår för första gången på länge. Är inte så säker på att träning är rätt för oss med F. Tyvärr.BS. ”Svinaktigt beteende:) ”——————Jag hoppas du mår bra, efter omständigheterna.Kramar
Jag fick en fan av Olympique Marseille framför mig i métron en gång… Han körde på med sitt fotbollssnack och jag bara skakade på huvudet…”Le football ne m’intéresse pas !” sade jag, men inte lyssnade han inte… Marseille för hela slanten… Ja ja, min första pojkvän har spelat för Marseille iaf… Det ville jag inte säga till en fan av fotboll… Jag blev tvungen att lyssna på hans prat om OM, klubben alltså…Jag sade bara… ”C’est bien, mais cela ne m’intéresse pas…”Jag är inte intresserad av fotboll, men det är min kvinnliga chef… Kram
BS Nu har jag facit hur det gick, har skrivit inlägg om det , orkar inte dra allt igen.Tack snälla älskade Kao, jag vet ju det, att du finns där ! Det gör jag för dig också om det skulle vara nåt, hoppas jag du förstår. Bara att veta det räcker väldigt långt och det är jag tacksam för.Nu känns det lite bättre igen av alla snälla omtänksamma tankar !Suger åt mig styrkekramen !Varmaste kramar tillbaka
Ska kolla.———-Det är bra. Vi är ju några (många) här som tänker på dej.Tack för dina fina ord.Kramar t-baks