Alliansmaffian Och Politiken – En Skröna (part 4)

DEL FYRA

Det var sommar och stekhett ute. Justitieministern hade länge misstänkt att BRIS stod för ‘Barnens revansch i samhället’ och att det var kriminella barn det handlade om var hon övertygad om. Hon hade snokat reda på att tre bloggare, som ofta skrev nedsättande om Alliansen, nu hade ett sommarläger för vinddrivna barn och ungdomar vid en sjö utanför Strängnäs. Ett gäng ungdomar som fått sin skolning i just BRIS, där de säkerligen smidde planer för framtida brottslighet, hade hon resonerat. Så hon bestämde sej för att skicka dit fyra militärer som skulle ta in både barnen och personalen, bloggarna, på förhör.

——————

Ploppan, Snedseglaren och Ulven njöt tillsammans med ett tiotal ungdomar av den vackra sommardagen och badade, hade tävlingar och annat kul. Dessa barn hade inte haft det så lätt hemma och hade kontaktat BRIS som nu fixat lägret. Sjätte kvällen satt de och såg ut över sjön där solen vägrade gå ner helt och hållet, men alla granar gjorde att det ändå blev rätt mörkt på platsen.

Ulven hade riggat upp en säker plats att grilla på klipporna, med vattenhinkar bredvid som säkerhet. Doften av feta korvar, paprikor och majskolvar smekte deras näshål. Läskflaskor låg i plastpåsar vid strandkanten för att hålla kylan någorlunda och stämningen var mycket god. Alla var väldigt hungriga.( Man blir ju lätt det i naturen när man är stadsmänniskor.)

Plötsligt såg Kringlan, en busunge på tio vårar, hur det lyste av två par billyktor långt borta bland granarna.

”Kolla, det kommer visst nån! Kanske de också vill ha korv?” sa han glatt. ”Man ska ju vara generös och snäll mot folk har jag lärt mej”.

Snedseglaren klappade honom uppmuntrande på axeln.

Lyktorna slocknade och efter en liten stund  prasslade det till i grenarna. Fyra militärer med dragna AK 4:or och svartmålade fejs och hjälmar med björklöv på,  dök upp i gläntan, där bloggarna och ungarna satt med tappade hakor av förvåning när de såg idioterna som klev fram.

”Vad i helve…! Är ni ute på övning så här sent? Ni skrämmer barnen. Lägg ner vapnen, era korkskallar”! skrek Ploppan och hötte med sin stekgaffel.

”De anfaller oss! Hands up! Ta dem”, skrek den ledande militären och närmade sej gruppen med AK4:an i högsta hugg och de andra följde efter i samma position.

Men Britta, Klas, Sigrid och lille Arvid som var i skogen och kissade, smög sej fram till skogsbrynet, gömda bakom en buske. De såg hur resten av barnen, Ploppan, Ulven och Snedseglaren backade allt längre ut på klipporna.

”Fan också, vi skulle just vända på korvarna. Nu blir de brända”, skrek Ulven när den första militären slet tag i hans t-shirt så den sprack i sömmarna. ”Ta bort dinba skitiga labbar från mej, ditt avskum!”

Som på en given signal hoppade förtruppen av barn och ledare på militärerna och en vild brottningsmatch inleddes. Eftertruppen från skogskanten, som nu hade kissat klart – (eller vad de nu hade gjort inne i skogen) var det sista som behövdes för att putta alla fyra militärerna i vattnet med vapen och all tung utrustning.

”Vilka dårar”, sa Snedseglaren, ”på med vatten på grillen, ta era grejor så försvinner vi härifrån blixtsnabbt.Vi får lämna tälten”

Inom tre minuter var det tyst i gläntan. Nästan. Endast frustandet och lite plaskande från militärerna, som sakta men säkert tog sej upp ur vattnet, hördes. Bloggarna och ungarna hade dragit iväg till sina bilar, som stod en bit bort och körde snabbt från platsen.

—————–

Nästa dag i mötesrummet på Rosenbad satt justitieministern med sänkt huvud efter en rejäl utskällning av Freddan, som denna morgon hade stärkt sej med fyra tequila och en jäkla massa citron för att bli lagom sur.

”Du får ta reda på vad förkortningarna betyder innan du skickar ut militären. Nu måste du genast stoppa dem som är på väg även till KRIS. Annars blir det kris.”