Gullig ”tam” komodovaran vi träffade för några år sen. Denna var bara ca 3 meter lång, men de blir större, MYCKET större. Det är riktigt läbbigt att se dem äta ….brrr. Fisk, kaniner, råttor – allt!.
*Hugg, hugg! Slafs, slafs*.Det fanns inget stängsel runt den och den bodde i en buske bredvid en restaurang ute i bushen på Borneo, där den fick matrester och annat. ”Don’t go to close, don’t make it angry’, fick vi höra….
Det behövde de inte säga mer än en gång…..Man fick hålla sej på avstånd.
Just a memory…(Sitter och kollar gamla bilder).
kaos nya lya 
Nä, en sån vill man inte klappa.Tanken på att få ett bett med alla de goa bakterierna i varanens käft…
Nej, verkligen inte. Man skulle nog få hela armen (minst) uppäten om man försökte klappa den. Fattar inte att den inte var instängslad. Den höll sej i busken, trots att goda barn 😉 passerade då och då.Såg du programmet för några år sen om den galna fransyskan som levt ensam flera år på ön Komodo med de här bestarna? Och de var JÄTTESTORA!Kao
Nej huuuu, den skulle inte jag vilja träffa ! Tycker det räcker och är mysigt med dom lagom stora salamandrarna som finns i vår damm.Hoppas du har det bra !Kramar
Har du salamandrar hemma??? Så ngulligt. Jag gillar dem. De är väl tama :-)?Jag har det sådär, men på utsidan av mitt lår har jag ingen känsel, inte i foten heller. Vet inte varför, men orkar inte springa till doktorn stup i ett. Sen slog jag ögonbrynet i fönsterblecket på balkongen när jag planterade blommor, så nu har jag en stor blåtira och ett sår.SAnnars är det ganska hyfsat. Bara det gamla vanliga…Hoppas du mår bra själv.Kram på’re
Jag vill inte heller klappa, men tänk om du lurar mig att göra det Kao=P haha… kramizar och hoppas du tittar in snart!!!
Näe, jag vill inte heller klappa. Visst kan jag vara modig, men dumdristig är jag inte.Nu är kl.03.00. Råkade somna på soffan. Så det får bli bloggbesök i morgon eller nåt. Har tröttnat en aning på bloggandet.Kram
Hemsk best…Det där programmet du talar om skulle jag velat se…Hemikram!
Det var ett fantastiskt program – samtidigt som jag undrar varför man pysslar med livsfarliga saker varje dag….Kramar
Huva, ingén sötnos precis…..Ha det gott
På avstånd var den ok. Men jag fattar inte hur de kunde ha den okopplad och inget stängsel runt. Det gick ju en del folk där på stigen. Inte minst de som skulle till restaurangen…Ha’re gott du ocksåKao