Allt såg mysigt och trevligt ut, personalen verkade vänliga och engagerade.
MEN: det förvånade mej och gjorde mej väldigt upprörd att BARNET KNAPPT KOMMIT UR MAMMANS KROPP FÖRRÄN DE KLIPPTE NAVELSTRÄNGEN!
DET VAR MOTBJUDANDE ATT SE HUR MAN STAL DET VIKTIGA STAMCELLSBLODET MED ALLA SKYDD MOT FRAMTIDA SJUKDOMAR!
De måste väl för tusan fått höra vikten av att barnet får sitt blod det ska ha, innan navelsträngen klipps???
Jag är ytterst tacksam över att jag formligen slet barnet ur händerna på barnmorskan med orden: ”Får jag mitt barn! Nu!”
”Men vi ska bara klippa navelsträngen först”, minns jag att de sa.
”Ni ska inte göra någonting just nu!”, sa jag. (På den tiden visste jag inte hur viktigt det var att vänta).
Det tog säkert runt c:a 10 minuter innan jag tillät dem att klippa…..
Idag har jag ett friskt barn, utan allergier. Hon har aldrig varit sjuk, förutom en öroninflammation och ett par mindre förkylningar…och nu är hon 20 år.
kaos nya lya 
Intressant, eller är det för mycket navlar på bloggen just nu?
Jag tycker att ju fler, desto bättre!!!Tumme och tack för att du hjälper till med frågan!!Och din poäng köper jag helt. Mina två sista, som avnavlades sent, är HELT friska…Hemikramar!!
Det var verkligen bra för dina 2 senaste, att de slapp bli stympade och bestulna på sitt navelblod.(Det finns mer att säga om det sista jag skrev hos dej, men jag gör det inte här på bloggen. Allt är inte vad det ser ut att vara, ibland.)KramKao
Ja, det är nog klokt att låta dom vänta med att klippa navelsträngen..Men mina pojkar klippte dom fort på, jag visste ingenting om något sånt, tyvärr. Dock har dom varit friska och utan allergier. Det är vanligast att barn inte drabbas så hårt, det är ju ett faktum. Ett annat att de som drabbas ska bli HÖRDA och det skulle till en lag om detta. Om dom fortfarande vill ha moderkakor, då skulle en lag införas som kanske innebar att gravida får en bok om för och nackdelar av detta med avnavling. Bli införstådda och få skriva under ett papper OM dom skulle gå med på det! `Det tycker jag vore en rimlig kompromiss, och säger alla nej, då är det så och det ska respekteras… Dom kan ha med både föräldrar där det gått bra, som vill bidra till forskningen och en familj som drabbats hårt. Det kanske är ett naivt och dumt förslag..i mina ögon tycker jag det vore bra!. Tänkte svara hos dig först, då jag ser att du är engagerad och borde ses och uppmuntras för det, kopierar min kommentar här till A-linda och hemi. Hoppas det uppmuntras din kamp!!!! kramizar
Det var ju underbart att grabbarna har varit friska ändå. Kanske det inte betyder sjuk eller frisk, för i så fall skulle väl varenda unge vara sjuk. Men det betyder givetvis en hel del för immunförsvaret.Det är att väga två onda (goda?) saker mot varandra : även stamceller till forskning mot svåra sjukdomar behövs ju, men å andra sidan behöver det nyfödda barnet sitt moderkaksblod.Som du skriver: Mamman borde tillfrågas innan man klipper navelsträngen. Om hon vill man ska vänta en stund eller ej. Men frågan ska ställas INNAN krystvärkarna sätter in. För sen är det ju inte lätt att svara på svåra frågor, direkt…Jag har tidigare skrivit , läst, länkat och kopierat angående avnavling. Men det är ingen ”kamp” för mej just nu. Det finns annat som är viktigt här i livet också – om vår jord ska överleva och alla jäkla krig som pågår ute i världen. Plus all svält och nöd, all terror och folkfördrivningar för att vi västerlänningar ska komma åt naturtillgångar på fattiga länders mark. DET är viktigare för mej. Så det här var bara tillfälligt att jag skrev om det nu.KramKao
Tack snälla KAO för att du belyser denna mycket viktiga fråga. Självklart är det inte för mycker navlar på bloggen, utan ju mer som hjälper till desto bättre. alla är inte lika kloka som du som säger till förlossningspersonalen att de ska låta bli att navla av, utan de flesta litar helt och fullt på att personalen kan sin sak. Därför är det så viktigt att sprida den här informationen så att så många blivande föräldrar som möjligt nås av den. Att nå fram till förlossningspersonal hjälper tyvärr föga. Jag vet inte hur det går till i Sverige , men förmodligen får de betalt för blodfyllda moderkakaor.Ja vad ska man tro när man läser sånt här? ” Parents usually have no clue that the blood of their child is being taken for research, and this is not accidental. Parents usually sign the fine print allowing their hospital to ”dispose” of the cord blood and placenta, which is actually saved, and then sold to the highest bidder.”http://healthwyze.org/index.php/cutting-the-umbilical-cord-too-soon.htmlSom du kanske minns är jag engagerad i andra frågor också, framför allt miljö- djurrrätts- och rättvisefrågor. Men eftersom jag har kommit till den insikten att de stora problemen här på jorden förmodligen inte kommer lösas förrän barnen som föds blir emottagna med kärlek från första stund,och även slipper skadas fysikt av förlossningsvårdens galna rutiner, så har jag bestämt mig för att lägga min största energi på just detta. En av mina främsta förebilder är den franske obstetrikern Michel Odent, (som jag även har träffat personligen, och som jag nu är Facebook-vän med) skriver så här i sin bok The farmer and the Obstetrician: ” We can heal the earth by healing birth. If the planet is to sustain human life, we need another variety of Homo sapiens, human beings who have the capacity to love in its true and full sense – each other and the source of all life. This is not a utopian concept but an evolutionary step in the Scientific Revolution.”Hans kollega och landsman Frederick Leboyer var den förste läkare i modern tid som kunde se födelsen ut barnets synvinkel. I sin bok Födas utan våld (Birth without Violnece) som kom ut i mitten av 70-talet skriver han bl.a. så här: ”We have unlimited sadness about the way we were mistreated at birth”. Det var den boken, och filmen med samma namn, som fick mig att börja engagera mig i det här redan för ca 30 år sedan.Här är trailern till Birth Without violence http://www.youtube.com/watch?v=0o_8FwPJaNUoch boken kommer ut igen i höst , på engelska. :-)Kram
Jag hade inga kunskaper om avnavling när jag födde barn. Jag ville bara ha mitt barn på bröstet omdelbart och ville de skulle sluta tafsa på henne :-). ”Sluta, ge barnet till mej”…Jag visste inte ens de första minuterna vilket kön det var på barnet, det var oviktigt i det läget.Tack för all övrig info. Det mesta har jag redan läst när jag varit inne hos dej (vilket jag är fortfarande då och då).Du kan också kolla vad jag skrev i kommentarssvaret till Sarah här ova, så jag slipper upprepa mej.Ha en fin dagKram
Tumme !Oj vad jag önskar jag hade haft din styrka och kunskap om detta när mina ungar föddes.Kram
Styrka kanske jag hade, men inte kunskapen om avnavling. Ville bara att de skulle sluta hålla på med mitt barn, ville ha henne på bröstet direkt. Det var min väninna som klippte navelsträngen så småningom, därför vet jag att det tog ett bra tag. (Hon fick ‘skvätt’ i ögat, det var rätt kul :-)Kram t-baks
Knuffar!!Hemikram!
Tackar tackarKram
Jag kikade också på det programmet igår…. Och med ditt inlägg nu börjar jag fundera över hur det gått till när mina pojkar föddes…. Mina två äldsta (8 och 5 år) har mycket allergier varav 5 åringen väldigt svåra…. Min minsting , ett år, är snittad, han vet jag hade sin navelsträng rätt länge…. Han har inga allergier…. Intressant….Tumme
Tack för kommentaren, Hanna. Där ser man! Intressant.Vill du veta allt som finns att veta i detta ämne tycker jag du ska gå in till A- Linda ”A mam s got to do what a mam’s got to do” (se ett par kommentarer ovanför här). Hon kan svara dej på alla frågor om avnavling.Ha en finfin dagKao