Mitt Balkongbloggande Är NU Tillbaks, Om Du Minns // Kao

(Antecknat natten till 10/11. Bloggat 10/10 vid 20.00-tiden.)

Det var en märklig natt igår Var vaken hela natten och gick som vanligt ut på balkongen då och då för att ta ett bloss mellan rensningar jag höll på med på datorn. När månen syntes mellan stackmolnstapparna kunde jag se stjärnorna och den vackra månen, med en klart lysande halo, men den var lite rödare än den på bilden nedan (som jag  lånat från BING). Den klarast lysande ‘stjärnan’ kunde jag inte se inatt ; den som går upp i öster och ner i väster på morgonkvisten.  
 
Älvorna dansade i dimman som täckte gatorna. Inte en bil (förutom en och annan taxi på väg till taxigaraget susade upp för backen). Det enda ljud som hördes vid 03.00-tiden var det eviga tickandet från trafikljuset nere i backen – som om det skulle passera folk som aldrig dök upp. Min lilla  svenska flagga fungerar som en vindmätare och det blåser svagt.
 
Nattbussen dyker också upp med ca 15 minuters mellanrum. Så gott som alltid just då jag står på balkongen. Det sitter en och annan person i  bussarna och gungar lite i takt med svängen nerifrån backen uppåt. De sitter så långt från varandra de kan. Kanske är de rädda för andra nattpassagerare? Jag vet inte. Varför är i så fall folk rädda för varandra?.
 
När jag balkongbloggar på natten REFLEKTERAR jag över vad jag ser. Jag har inga förutfattade meningar.
 
En av gångerna jag är ute på balkongen och med sorg i hjärtat inser att jag måste packa ihop mitt ‘förlängda vardagsrum’ för säsongen. Det är iskallt att sitta på stolarna. Snart ska de täckas med en pressenning och de perenna växterna ska omsorgsfullt packas in i tidningspapper och annat, gömmas under balkongbordet, som skydd för den annalkande vintern.
 
Jag tror knappt mina ögon när jag ser samma gubbe jag sett i så många år nu, med samma slitna rock, rota i papperskorgarna efter, vad jag förstår, främst tomburkar. Känner stor ömhet för honom. Många fattigpensionärer får ihop till mat på detta sätt. Men de går på natten. Av skam för sin utsatthet? Jag vet inte. Men vad jag tycker är att det är en skam för ett så rikt land som Sverige att man inte kan överleva på sin pension idag.
 
Jag skulle göra samma sak som den här slitna, lite kutryggige mannen om jag var tvungen att dryga ut min lusiga pension. Utan skam.
 
Dimman ligger nu så tät att jag inte kan se längre än ett par hus bortåt. Det är en vacker natt och luften är frisk, hög och klar. Känner mej lite trött nu och tar en sista titt på månen innan den försvinner bakom husknuten nere i backen.  Nu är klockan sex och trafiken drar så sakteliga igång. Märklig känsla att vissa börjar arbeta innan jag ens har somnat och att de äter lunch när jag kliver upp.

(Återkommer med en ny balkongblogg  så småningom)

Ha en bra kväll och morgondag och glöm inte att det är det magiska datumet 11-11-11 i morgon fredag. Klockan 11.11 får jag besök…..av L.

Annonser

2 svar till “Mitt Balkongbloggande Är NU Tillbaks, Om Du Minns // Kao

    • Tack ska du ha. Men visst har du väl läst någon av mina balkongbloggar förr? Eller var det så länge sen jag skrev en? Över 2 år sedan?

      Kaoskramar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s