DEL ETT AV TVÅ: Farfar, Pappa, Vansinne Och Val I Lasten // Kao

(Bild: Bing. Blåval)

Min pappa, född 1914, hade verkligen inte en lätt barndom. När jag själv blev vuxen nog, kunde jag  bättre förstå varför han så ofta var deprimerad när jag var liten. Här är en del av hans liv:

Född samma år som FÖRSTA VÄRLDSKRIGET som det näst yngsta av åtta barn i en mycket svår familjesituation. De var väldigt fattiga, som så många andra på den tiden i Norge. Men landet hade något som gjorde att Norge hade det bättre än vad vi hade det här i Sverige: de hade fisket och valfångsten. (Bild: Bing. Bild av blodigt hantverk av hur  japaner fångar blåval i  nutid) 

När pappa var liten präglades hans liv av en person, min farfar, som söp och spelade kort.  Misshandlade  familjen. Under ett kraftigt rus tillsammans med några likasinnade fick han se DJÄVULEN under spelbordet (naturligtvis en psykos, kan man förstå idag). Han slutade spela och dricka från den dagen, blev ‘frälst’, och inom ett par år hade han tagit ledningen som pastor i församlingen. (Bild: Satan  by Photoebucket)

Denna man skrämde sedan vettet ur  församlingsborna med sina svavelosande predikningar och hot om djävulen och helvetet. Familjen fick lida ännu värre av hans omsvängningar. Han blev  en legend långt utanför sin församling, men  knappast  p.g.a sin vänlighet.

Sönerna, däribland min pappa, försvann från hemmet så fort de fick en möjlighet.  De tog värvning i Handelsflottan eller ‘gick på valfångst’, som det hette. Värre var det för döttrarna som inte kom någonstans utan att gifta sej. Men det får bli en annan historia ur pappas liv.

————————

1928 åkte min pappa på sin första valfångst med ett valkokeri. Gamla brunvita fotografier visar en del av det helvete han och hans kamrater upplevde ombord. Pappa  var då 14 år. Hur valfångstpojkarna hade det i allmänhet är svårt att hitta även på Google idag, men en del av det som hände dem på den tiden kan man  läsa om i fiction. Främst i B.Travens böcker och filmer såsom ”Dödsskeppet”  1926 eller ”Sierra Madres Skatt”  filmad av John Houston 1927.

( ‘Traven är en pseudonym’. Han lär ha varit en vitt berest anarkist i sina bästa år… Kolla också storleken på en vuxen blåval jämfört med en människa!)) 

Efter att ha fångat val utanför Japan, slaktat jättedjuren och fryst in i det stora valkokeriet, fick grabbarna äntligen gå iland i Japan. Det måste ha varit otroligt för en 14-åring att komma dit 1928. Pappa köpte en del souvenirer.

Sen var det 9 månader på öppet vatten ända ner till Antarktis, där de fångade mer val.

På vägen tillbaka norrut mot Australien och senare hemmahamn, stötte de på ett isberg och skeppet bröts mitt itu. Alla i besättningen blev räddade av andra båtar som kom till deras hjälp. Det tog ett tag innan valkokeriet sjönk. Pappa hann till och med rädda souvenier han hade köpt till min farmor, samt ett par jättesnäckor han själv plockade på stränderna i Den Nya Världen. Snäckor  som jag  har hemma  och kan titta på just nu!

Några ur besättningen fick åka med den norska jagaren (den båt som ligger främst av de två i valjakten), men flertalet fick åka med till Australien där pappa och de andra fick hjälp av Norska Konsulatet att klara sej, tills det kom ett norskt handelsfartyg efter en månad som de fick åka med hem.

Pappa har berättat en del om det här, men absolut inte allt.. Han hade hunnit fylla 15 år när han kom dit. De flesta kanske vet idag hur det var där på den tiden – mer eller mindre en straffkoloni för engelska fångar. Hur min pappa upplevde det här har han inte berättat annat än som en lite rolig historia för mej och min bror när vi var små. Att fråga mer var lönlöst. Vi fick aldrig något annat svar. Tänk dej själv : EN MÅNAD i Australien 1928 som 15-åring!

Jag är själv van att resa över hela världen, , fast i nutid, men detta är otroligt.

Vad hände egentligen i Australien?. Finns det  någon att fråga? Kanske kan jag forska fram något via Norge? De flesta som var med då är ju döda nu. Liksom min kära lilla pappa.

—————–

Jag har  barndomsminnen av den vidriga stanken från de gamla valkokerierna som under min tidiga barndom låg i hamn i södra Norge  –  och smaken av valbiff, som jag älskade!  Hur kan man ens föreställa sej detta idag, jag som AVSKYR valfångsten, de  grymma fångstmetoderna och utfisket.

På 1920-talet fanns det gott om val men fångstmetoderna var ändå grymmare än nu.  Min pappa berättat om den enorma kraften i valen och spänningen i fisket.

———–

Fiction: Läs ”En världsomsegling under havet”. Du som inte har läst denna klassiker.  Om Kapten Nemos vansinniga färd för att hämnas på valen Moby Dick. Finns även i barnformat.

———————–

Del TVÅ,   Min pappa och  ANDRA värsldskriget : Skrivs endast på önskemål av minst 2-3 personer.

Annonser

17 svar till “DEL ETT AV TVÅ: Farfar, Pappa, Vansinne Och Val I Lasten // Kao

    • Ska försöka få ihop det. Mycket omkring mej just nu med både det ena och det andra och nästa söndag åker jag:-). Men jag vet inte hur jag ska klara den helgen med lägenhetsvisningar, jobb, packning, tvätt och allt annat. Det kör liksom ihop sej på slutet.

      (Ska börja jobba i morgon och än så länge är det bara 2-3tim/vecka. Hoppas komma upp i ca 6-8 timmar/vecka med andra jobb. Just nu är det varje fredag. Så det blir också nästa fredag 2/12. När jag kommer hem 20/12 ska jag jobba 23/12! Med jetlag och allt. Jag hoppas jag klarar det fysiskt!)Vi får en lista tisdag kl.16 varje vecka. Därifrån plockar VI jobben. Ingen säger till oss att vi måste ta det ena eller andra. Det gillar jag.

      Kram
      Kao

  1. Vilket intressant liv han hade din pappa, även om det var allt annat än roligt. Man förstår av det du skriver hur ont han slet och var bara ett barn.

    BS Tyvärr finns inte många engagerade läkare över huvud taget, men det här bidrar då verkligen till att de ska tappa sugen. Inte ens i min vildaste fantasi hade jag trott att läkarna skulle bli en grupp som inte kan hävda sig, de har ju alltid varit en maktfaktor förr, inte heller trodde jag att läkarintygen knappt skulle vara värda pappret de skrivs på. Helt sjukt !!!!!
    Jag betalar hellre skatt som förut och vet att allt fungerar och får pengar till verksamheterna än denna nedmontering av alla offentliga funktioner.
    Om man själv arbetat ihop sin sjukpenning borde det vara självklart att man får den när man är sjuk oavsett hur länge eller i vad man är sjuk. Jurister som ska bedöma sjuka = totalt vansinne, ohållbart och sjukt beslut av regeringen och dom är sjukare än alla eftersom dom kommit på detta vidriga system.

    Kram kram

    • Ja, han upplevde väldigt mycket. Sen blev livet väldigt lugnt för honom. Så lugnt det nu kan bli med 2 barn. I nästa avsnitt jag ska skriva kan man ännu bättre förstå, hur det kom sej att pappa senare tvingades leva med PTS (posttraumatiskt stressyndrom).
      ————

      Visst, läkarna hade en mycket stor makt tidigare kanske lite FÖÖÖR mycket. Men som du skriver nu kan man förstå hur även DE tappar sugen. Självklart har jag aldrig röstat blått. Den typ av ego-samhälle är inte till för såna som oss. Det är för kallt, för pragmatiskt för mej.

      Och vi har ju jobbat och betalt skatt under lång tid för att få just denna service när vbi behöver den. Många länder i världen har beundrat vårt sociala försäkringssystem, men det gör de väl knappast längre. Det är ju nedmonterat…:(

      Kramar:-)
      Kao

  2. BS Puuuhhh, igår fick jag medicinen, hade beställt dubbelmängd för säkerhets skull. Fick med mig en ansenlig mängd dropp också när jag ändå höll på.. Är väl en gammal stöt för jag gillar inte alla dessa privatiseringar, det är så mycket krångligare nu och det gillar jag inte heller. Skulle tro att det inte är jätteskoj att arbeta på Apotek heller nuförtiden, att erbjuda dålig service är inget vidare i ett serviceyrke.

    Du kan vara lugn, jag öser aldrig på med för mycket julprylar. Maken har fått färdigt en vägg till och målat den med, måste fram på färgaffären och köpa mera väggfärg idag. Det blir jättesnyggt !!!!
    Tack för tips frän ”coachen” !

    Kramar

    • Apotekspersonal jag har talat med törs inte säga så mycket, men ett par av dem har vågat lufta sitt missnöje, och det är monumentalt! Jag skrev till Kronans Droghandel (som det så märkligt heter). Jag krävde stolar till kunderna som väntar vid receptionsdisken, samt till personalen ”….det är ergonomiskt förkastligt att de vid kassan ska STÅ UPP och arbeta…..”. En månad senare fanns stolarna på plats:-). I alla fall i mitt apotek – Min Droghandel.
      Men att medicinen inte finns där och att man får vänta flera dagar, är snarare en regel än ett undantag.
      ———-
      Min och dotterns jul vet jag inte hur den kommer bli. Vi har inte planerat ett dugg och jag kommer hem natten till den 20e och jobbar 23e. En ljusramp sen förra julen ligger kvar över bokhylla/förnster och den lyser sen några veckor tillbaks, hehe.

      Skönt att få nymålat. Plus en ny vägg:-)

      Kramar
      Kao

  3. BS Du har rätt, den här personen verkar vara ute efter att provocera, ska skita i henne.Kanske är hennes svenska inte så bra, tänkte inte på det.

    Tack söta ! Skickar tillbaka så du har själv också.

    Kramar

    • Klart du ska skita i henne. Som jag förut sagt så har jag fått bort mina ‘troll’ genom att svara väldigt kort, men aldrig aggressivt. Bara ”Jaha?”, ”Jasså?” ”Ok, ”jag förstår”…etc etc etc.

      Tack för peptalk och kraft.
      Kramar
      Kao

  4. God sen eftermiddag goa kao 🙂 Lika svårt kommentera hoss dig,segt det står still.Problem på många blogg ställen.Där ja bloggar med.Trist så jag tror inte det är,fel på datan.Till ditt inlägg både positivt & ledsamt.Lite skrämmande med.Hoppas du mår bra i alla fall.Har åter tagit bort idioter som kommenterat att syndrom smittar.Här är det rengn blåst,men skulle bli kallare.Tror snön kommer snart 🙂 Fått massa nya led skydd i dag,känns stadigare för händerna,positivt se hur rygg skyddet funkar med,stort hopp 🙂 tur man har det,du med fast man har svår smärta jämt,dina operationer är du nöjd med dom ? Va du rädd ? Tack med för dina långa goa bra kommentarer hoss mig 🙂 ha en jätte bra kväll kram Pianick

    • Jo, min dator är jätteseg. Hos dej tar det evigheter att komma in. Samma hos Hemimamma och en del andra.
      ——-
      Min pappa hade en tuff barndom. Ska skriva om det andra jag tänkte på, också.
      ———
      Man kan ta bort trollen eller svara dem ytterst kort. Se vad jag skrivit till Agnetha i hennes kommentar här.
      ———
      Visst är vintern i antågande, jag är väldigt tacksam för den långa hösten. Gillar vintern, men bara om det är några minusgrader och snö som lyser upp. Snöslask och blåst, då ligger jag helst under täcket.
      ———
      Nej, jag har aldrig varit rädd inför en operation, men vägrar ryggbedövning. Vill hellre ha narkos, och jag har alltid fått min vilja fram.

      Tack för dina kommentarer här.
      Kram
      kao

    • Kyrksyster var en av de första på Aftonbladets Blogg, innan de stängde och vi tvingades flytta hit till WordPress. Hon är mycket respekterad av de flesta som bloggat länge. Att hon hade stängt ett inlägg för kommentarer betyder inte att hon gör så med alla inlägg. Tvärtom. Kolla på annat hon skrivit. Bra om du kommenterar där.

      Kyrksyster har gett mej nya, bra insikter om livet.

      Kram
      Kao

  5. Trevlig helg kao,ja bröt i hop totalt i dag på rehab,allt utbytt till led skydd med skenor i,kan knappt röra mig,blev som ett barn,så litet,ja verkligen kände hatet mot eds,men med tårar blir man stark på någe konstigt sett kram Pianick helt slut blev ja av allt,som att punka en cykel.

    • Usch, så jobbigt du har det! Fattar att skenorna är till för att stötta upp dina armar och ben. Låt inte det dåliga ta överhanden. Eller: ”bara” är för mycket att säga. Man får göra det bästa av det man råkat ut för, med eller utan ELS. Jag fattar att du ruttnar ihop i tankarna.

      Men försök ändå att hitta, det som jag kallar ”Den Positiva Tråden”, i mitt jobb som terapeut förut. Gäller alla människor. Sjuka eller ej. Det finns alltid NÅGONTING som är bra i livet. Man får försöka gripa tag i det – eller just den positiva tråden, som jag säger. Måste ju göra det själv!

      Man kan inte jämföra plågor, som många gör (inte du!) men det går inte.
      Vi har alla våra kors att bära, som det sägs.

      Men du är välkommen att gråta ut mot min axel i fortsättningen också.

      Styrkekramar från Kao

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s