Precis när allting verkade börja gå åt rätt håll, efter enorma ansträngningar i båda riktningarna i Tomas Qvick/Sture Bergwalls-historien under så många år, så dyker Göran Lambertz = f.d Justitiekansler och numera ledamot av Högsta Domstolen upp med ytterligare en variant.
Tror han att det här bara är en strid mellan de stora elefanterna och deras (och hans egen) förlorade heder? Eller har han fattat att han river upp en massa sår som kanske börjat läka en aning hos anhöriga? Skiter han i Människorna för sitt eget anseendes skull`? Vem som egentligen mördade vem – eller inte alls. Är det egalt? Att det kanske går mördare fria där ute nu, för att man siktat in sej på just Sture Bergwalls X-personlighet ‘Tomas Qvick’. och han var ett så tacksamt byte för experterna?
När Göran Lambertz just blivit Justitiekansler för X antal år sedan såg jag honom som en frisk fläkt i det ämbetet, innanför de tidigare så grå och tysta väggarna. Han öppnade upp, vädrade ut ur de unkna rummen.
Men nu?
I debatt med Leif G.W i TV drar han alltihop ett varv till! Han stödjer sej på några få bevisdetaljer i ett par av målen i Tomas Qvick-målet, bland annat en öppen vägbom. Saker som pressen och några privatpersoner redan visste och naturligtvis T.Q/S.W också, som nu äntligen fick den uppmärksamhet för sin tragiska personlighet och sina personliga problem. Just som han ville. Möjligen är han mytoman. Kanske han även har dödat? Vi vet inte, men vi hade ju hoppats på att ‘expertisen’ skulle fått fram fakta på ett annat sätt än som allting sköttes från början.
(EN FÄLLANDE DOM MÅSTE UNDANRÖJA MINSTA TVIVEL OM SKULD!!! Det handlar om allas vår rättssäkerhet! Annars ska personen frias. Hur jävligt det än kan vara i många fall, då man har alla bevis utom det slutgiltiga som får den misstänkta fast. Så måste vi ha det, allt annat vore fel. ((Fundera på det en stund)).)
Som grädde på moset fick T.Q/S.B¨, bland alla andra diagnoser som tillskrevs honom av en tubbad ‘expertiskår’, som stred mot sina kolleger i en yster dans för att själva ta åt sej äran att ha diagnosticerat denna ‘galning’, veta att han var både mytoman och sexualsadist. Förutom att han var psykopat, massmördare och inte tillräknelig.
Man proppade T.Q/S.W full med starka piller (som ju han blev extra glad för!) och lockade med tvivelaktiga terapeutiska metoder fram sånt man kanske själva inom expertiskåren hade tänkt i lönndom vid tillfällen i sitt liv – sexuella fantasier är ju tack och lov tillåtna. Men berätta dem för fasen inte för någon! Men att pressa en neddrogad olycklig man in absurdum för att uppnå status själv: Det är däremot inte friskt.
Nu är ju inte Göran Lambertz ensam om att framhärda i sina åsikter, vägra dra sej tillbaks och be om ursäkt, att man inte är mer än människa själv och låtit sej förledas.
Den person ljuger som påstår att de aldrig haft tankar om weird sex och/eller att döda någon sjuk jävel. Men det stannar vid tankeflimmer där sen det sunda förnuftet tar oftast över. Vi har en ‘inre polis’ som säger till oss när vi ska lägga av när vi går för långt – SAMVETET.
Tänk dej att dessutom sitta inspärrad fullmatad med benzodiazepimer ovanpå dessa felaktiga diagnoser! Det borde vara förbjudet i lag att förhöra någon som är så neddrogad. Du får de svar och beteenden du önskar om du matar patienten med det han/hon helst önskar – för att glömma sitt personliga helvete. Att ‘skapa’ icke-existerande personlighetsstörningar är ju inte så svårt då.
Det borde vara förbjudet att inneha ämbeten och viktiga befattningar inom rättsväsendet och psykiatrin, om man inte kan se och förstå detta.
Usch, vad det stinker!
(Eller har TQ/SW än en gång lurat skjortan av allihop?)
Men gärna en ‘Sanningskommission’ nu så vi i.a.f får vår dåligt balanserade rättsväsende lite på rätt köl igen.om det inte är för sent gällande just ALLA mål. Gällande ALLA brottsfall!
kaos nya lya 
Vet du vad som smärtar mig mest i TQ, SW affären, det är att om, han blir (och det borde han bli) frikänd alltså, så tror jag inte att hans önskan att få gå barfota i mossan på sommaren kommer att bli uppfylld. Sture är med all sannolikhet psykiskt sjuk, men som Skvitt skrev inte värre än att han kunde vårdas i frihet, om han inte är för institutionaliserad efter alla år i isolering. Inte heller tror jag att psykvården vågar släppa honom fri, för vad skulle han kunna berätta i full frihet.
Svante
Intressanta tankegångar, Svante. Jag funderar själv på just det sättet. Dessutom kan risken vara stor att han VERKLIGEN gör något om han skulle bli fri! P.g.a sitt möte med psyk- och kriminalvården!
Särskilt efter vad han gått igenom av ångest och störningar av olika slag, mindervärdeskomplex. Självhat etc. Helt klart mår han inte bra men hans barndomstrauman är uppdiktade av ‘expertisen’. Både före och innan hela grejen med hans ev.skuld och skuld diskuterades har den mannen varit i utanförskap.
Det är naturligtvis ingen ursäkt för någonting som helst han möjligen gjort (eller ej), men möjligen en förklaring.
Kao
@ SVANTE.
Vare sej han bär skuld eller ej så unnar jag honom verkligen en och annan frihetspromenad i skogen. Han har ju permissioner, men jag fattar grejen.
Hela det här målet har skötts så illa redan från start och han var ”den perfekta gärningsmannen” för expertisen. Sånt skrämmer mej mer än T.Q/S.W gör som person.
Kao
Mycket bra skrivet av både dig Kao och Svante som kommentator.
Vad skulle han då säga om han blev fri?
… troligtvis skulle han bli helt vilse i dagens samhälle och sluta på gatan som många andra stackare… 😦
kram på dig Kao… ❤
Knappast skulle han sluta på gatan, jag har svårt att tro det faktiskt. Han är alldeles för manipulativ för det…
…plus att han har släktingar som älskar honom. Dessutom är han intelligent.
Jag är mer rädd att han VERKLIGEN skulle kunna GÖRA någon av de fejkhandlingar han tidigare erkänt och bli det monster han tillskrivits att vara av ‘expertisen = gå in i rollen som Thomas Qvick igen
Kram//Kao
Jag tycker absolut att alltihop ska granskas för det finns så mycket starka åsikter och prestige i det här fallet, på båda sidor, även hos de som försvarar honom. Två saker är viktiga, att värna rättssäkerheten och att han får rätt behandling. Men jag skulle inte vilja ha honom som granne, det är något hos honom som får mig att rysa, helt instinktivt…
Visst är det så. Och de tycks ha kört fallet totalt i botten. Otrolig rättsskandal, hur det än går.
—
Jag skulle inte heller vilja ha S.W som granne. Eller efter mej i motionsspåret en mörk höstkväll. Känner samma som du där.
Men är han skyldig?
Kao
@ BARBAMAMMA
Det är fortfarande likandant när jag ska läsa dina inlägg, med urval från din 1:a-sida på ”fortsätt” eller ”kommentera”. Inlägget öppnas, flimrar till 2 sekunder och sen blir hela sidan vit. Förutom smultronen i överkanten. Varför blir det så?
Kao
Jag gillar ditt inlägg.
Inte för att jag är jurist, men
”EN FÄLLANDE DOM MÅSTE UNDANRÖJA MINSTA TVIVEL OM SKULD”
tvivlar jag på att det betyder att man måste bevisa en skuld till 100%, för då skulle inte många skaka galler.
Kram
Tror visst det går att ordna vattentäta bevis som är ÄKTA. Det beror på hur polisen och åklagarna jobbar, vad de har på fötterna innan en rättegång. Det är mycket stress, hafs och slafs i Tingsrätten i min stad. Har suttit nämndeman där och blir förskräckt över hur många puckon det finns som ska bestämma andras öden.
Kaoskram
Vattentätt ja, men aldrig med 100% säkerhet.
Tänker på termen ”bortom allt rimligt tvivel”.
Kram
Så SKA det vara – och så kan det säkert vara. Men inte alltid, även om det står i lagen att det MÅSTE vara så.
Kram
Kao
”Nu kräver oppositionspartierna att regeringen ska tillsätta en granskningskommission i det så kallade Quick (i dag Bergwall)-fallet.
Vi menar att inrättande av en självständig resningsdomstol, med uppgift att pröva resningsansökningar från alla som anser sig ha blivit felaktigt dömda, skulle vara en mycket viktigare åtgärd till gagn för alla medborgares rättssäkerhet.
…
Att Quick blev felaktigt dömd för att ingen avslöjade hans lögner är ett misslyckande och som alltid när misstag begås finns det lärdomar att dra. Varje gång någon beviljas resning efter att ha blivit felaktigt dömd finns det dock lärdomar att dra, liksom varje gång det uppdagas att en mytoman lyckats lura rättsväsendet. I stället för att regeringen ska tillsätta en kommission för varje sådant fall behöver vi fundera över om det finns generella åtgärder som kan vidtas för att förbättra alla medborgares rättssäkerhet.”
Läs resten: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-behover-en-resningsdomstol_7440530.svd
Jag tycker det är intressanta synpunkter.
Kram!
/Skvitt
Intressant. Efter att ha suttit som nämndeman i tre år i Tingsrätten kan jag konstatera att det är lite si och så med rättsäkerheten. 3 nämndemän är framförallt för lite. På det en överbelastad åklagarkår, stressade advokater och oftast jättegamla domare, ofta med en uråldrig syn på både det ena och andra. Vissa har t.o.m svårt att hålla sej vakna. Sen fattar jag att det ligger oerhört mycket prestige bakom flera särskilt allvarliga brottmål, hos både kärande- och svarandesidan.
Bland annat.
Plus att de oftast är väldigt okunnniga om Människans psyke.
Kram/Kao
Rättsväsendet i Sverige är som rättsväsendet allestädes – under all kritik allt som oftast och sällan berömvärt.
Rättssäkerheten är en chimär.
Rättvisa ska vi inte tala om.
Något kvalitetsarbete inom rättsväsendet finns inte, från botten och till toppen, från polis och åklagarmyndighet till dömande instanser.
Trots att man påstår att man just påbörjat ett sådant arbete så tvivlar jag på att det leder någon vart, speciellt när man tittar på vad de först började undersöka; om målsägarna är nöjda med hur de har bemötts och om vittnena är nöjda med samma sak.
Det är väl knappast det som borde prioriteras när man startar upp sitt arbete.
Viktigare är väl att kolla upp de fall där där folk fått resning och friats. Då skulle man kunna se vilka systemfel som finns som har lett till att folk dömts oskyldiga.
Viktigare är väl att komma tillrätta med advokater som inte gör sitt jobb och åklagare som inte iakttar sin objektivitetsplikt. Det sista är det allra mest åsidosatta. Fan vet om de alls har denna plikt i åtanke när de utför sitt arbete.
Viktigare är väl att ta itu med att en domare får sitt förordnande på livstid! Det är i det närmaste omöjligt att avsätta dem hur odugliga de än är. De kan till och med begå brott och sitta kvar, som horkarlen i Malmö som visserligen förbjöds att döma i sexualmål, men han var ju bara domare i tingsrätten. När samma sak hände en domare i HD hände ingenting. Det är ju skillnad mellan folk och fä!
Viktigare är väl kotterierna, särskilt i mindre städer, men det är väl bara Stockholm som klarar sig någorlunda undan den kritiken. Alltså, juristvärlden är liten och alla känner alla och ingen vill stöta sig med någon. Alltså bråkar inga advokater i onödan med vare sig åklagare eller domare eftersom det betyder merarbete och ifrågasättande av andras kompetens, andra som man bland annat har som golfvänner.
Viktigare är väl att ta itu med att ingen känner något ansvar och att ingen tar sin uppgift på allvar.
Viktigare är väl att kräva kontroll av advokaternas påstådda tidsåtgång varpå de basrar sina kostnadsersättningar. Här kan vi verkligen snacka om saltade räkningar, ingen kontrollerar ju de faktiska förhållandena. Ska man ta deras påståenden på allvar kan man ju undra när de sover.
Osv, osv.
Kram!
/Skvitt
Hehe. Kvalitetssäkringsarbete hos de här högutbildade grupperna och drivet att göra nåt åt det som är fel inom kåren, liknar på sätt och vis läkarnas och polisernas ovilja att rubba sina invanda cirlklar, tycker jag. De verkar vara sej själva nog.
Det är kanske därför det är så svårt att förändra dessa grupper när något blir väldigt fel. För mycket prestige och rädslan att tappa ansiktet.
Bra förslag: det finns ingen anledning att NÅGOn enda människa inom någon enda yrkeskår ska sitta på livstid. Helt vansinnigt. Förresten hade vi en, vad jag tror, ‘horkarl’ i min stad – i ett peddomål och han ville ge gärningsmannen 2 år, och lyckades köra över nämndemännen – men jag var skiljaktig: den åtalade hade begått liknande brott tidigare och jag ville han skulle ha det högre straffet. Så målet gick vidare. ”Vet du att det här kostar staten en massa extra?”fick jag veta. ”Ja, det vet jag”, sa jag bara…
.Och visst är man rädd för merarbete, särskilt om det gäller mål som inte ger en skjuts uppåt i karriären….
Det är tingsnotarien som skriver på deras räkningar – dock utan att ens titta vad det står på pappret. Men kostnaden läses också upp i slutet av rättegången, så man vet ju vad det kostar. Vad VISSA anser sej vara värda.
Vi nämndemän hade 250:- för halv och 500:- för heldag. Minus skatt. 😀
Kram/Kao
Bra sagt!
Men, jag håller dock inte med om: ”det finns ingen anledning att NÅGON enda människa inom någon enda yrkeskår ska sitta på livstid.”
Jag menar att det beror på vad det är för yrke. Erfarenhet är väldigt viktigt.
Kram!
/Skvitt
Vad skulle det vara för person och yrke?
Klart är erfarenhet jätteviktigt, men varför ska någon sitta i en ledande ställning i evigheter? De måste släppa fram andra ‘förmågor’ och dra sej tillbaks en smula, efter väl förrättat värv.
Kram/Kao
OK, du talar om olika sorters ledare och jag talar om yrkesmän, t.ex. läkare.
Kram!
/Skvitt
🙂
Kanske det är så.
Kram/Kao
Nytt svar: Visst är det så. Men klart menar jag just ledartyper, som sitter kvar i evigheter med diktatorsfasoner. Det är inte bra för någon part att såna ska sitta kvar och berusas av makten. När de redan har allt annat! Först blir de rika. Sen måste de ha mer och mer – och då berusar sånt som personlig makt över andra personer. Så fort det sker borde den personen avgå till förmån för den som fortfarande lever i verkligheten.
Sånt som maktfullkomlighet avskyr jag :(. Göran Persson är ett bra exempel. Reinfeldt ett annat. Man ser dessa alltför ofta inom både politiken och näringslivet. De skiljs från verkligheten och är då inte kapabla att sköta ett lands angelägenheter. Eller ett företag. Visst är erfarenheter enormnt viktigt – men det gäller att vara kvar i just verkligheten. Annars ska man lämna befattningen man har.
Apropå läkare: Jag träffade en som var så otroligt elak för några månader sen. Har aldrig sett honom innan och han hade helt klart inte läst mina journaler. Han satt med högfärdig min och viftade bakåtlutad i luften med en penna och verkade försöka bestämma över mej och mitt liv! Det jag försökte säga var helt oväsentligt – han hade redan skaffat sej en uppfattning om mej så fort han såg mej! Som om han vore nåt orakel och jag inte var en egen individ! Det handlade inte om mediciner eller nåt, men det handlade om hela min trovärdighet som patient. Han förringade min problematik. Trots alla operationer och svåra, även livshotande skjukdomar jag haft i mitt liv. Trots alla prover och undersökningar försökte han få det till något annat – det lät som han trodde jag var en Munchhauser-patient, eller nåt….
Det var otäckt! Jag dumpade naturligtvis honom direkt. Nu har jag en ‘vanlig, normal’ läkare på en annan VC som är intresserad av att hjälpa mej. Inte försöka få mej till ett psykfall vid denna ålder. Hon begriper att det troligen är nåt endokrinologiskt. (Har aldrig personligen haft med psyk att göra, men har däremot jobbat mycket inom psykvården).
Kram/kao
Kram/Kao