Lyssna (öppna kommentarsfältet) // Kao

http://www.youtube.com/watch?v=GF_NDRM3498

Annonser

25 svar till “Lyssna (öppna kommentarsfältet) // Kao

  1. Videon skildrar Stockholm då staden var trivsam att vandra i. Videon måste ha tagits efter 1964, och före 1967. Jag såg en Opel årsmodell 1964 i en sekvens. Spårvagnarna gav Stockholm en själ, och var miljövänligare än dieselbussarna, som tog över vid högertrafikomläggningen.
    Svante

    • De har nog fattat det där med spårvagnarna och miljön för länge sen, men de vägrar hårdnackat att erkänna det, skulle jag tro.
      ———-
      Rivandet av Brunkeberg förfulade innerstan till en massa själlösa kolosser där allt bara handlar om shopping/konsumtion. Det har man säkert också ångrat idag. Var det inte Hjalmar Mehr som höll i några av trådarna? I city är det ingen höjdare att gå, men (än så länge) finns det andra delar av staden att besöka.

      Kao

      • Svante, det var inte han, det var folkhumorn, men vem som kom på det är nog höljt i dunkel.
        Hela storyn var så här: ”Vad säger Hjalmar Merhs fru till Hjalmar om kvällarna?”</em<
        Hjamar! Mer!

        Jag tror hon ville ha en påtår där hon satt i TV-soffan.
        😉

        Någon som har någon annan förklaring på vad hon menade? 😉

        Jag kommer osökt 🙂 att tänka på den här historien:
        Det fanns en kille med en sjuttiofem centimeter lång snopp, vilket naturligtvis inte gjorde några underverk för hans sexliv. En dag var han ute på en deppig promenad i skogen, då han såg ett underligt ljus. Det var en älva som talade till honom.

        “Jag vet vad du har för problem, och det finns ett sätt för dig att få hjälp med det. Fortsätt på den här stigen ner till tjärnen. Där kommer det att sitta en röd groda. Om du friar till henne och hon säger nej kommer din mandom att krympa femton centimeter.”

        Mannen tycker inte att det låter klokt, men han har inget bättre för sig så han fortsätter mot tjärnen. Och tamejfan sitter det inte en röd groda på en sten där.

        Han känner sig ohyggligt fånig när han frågar grodan: “Vill du gifta dig med mig?”
        “Nej”, svarar grodan, och han känner hur kolastången krymper. Men sextio centimeter är ändå för mycket, så han frågar grodan igen: “Vill du gifta dig med mig?”
        “Nej”, svarar grodan igen, och snasen krymper ytterligare, ner till fyrtiofem centimeter.

        Men trettio centimeter känner mannen skulle vara det optimala, så han frågar grodan ännu en gång: “Vill du gifta dig med mig?”
        “Men för helvete…” säger grodan ilsket. “Hur jävla många gånger ska jag behöva säga det? Nej, nej, nej!”

        /Skvitt

      • @ Skvitt. Din historia om röda grodan, fick mig att tänka på en annan historia.

        Det var en man, som åkte på ledstången ner för trappen varje morgon, och ungarna i trapphuset hade lagt märke till detta. Så en morgon slog de ner en 5 tumspik i ledstången. När så mannen kom åkande ner, frågade ungarna ”Hur gick det farbror?”, och de får svaret ”Kalla mig inte farbror, kalla mig tant”.
        Svante

  2. Snacka om nostalgi.
    De flesta av platserna kände jag faktiskt igen.
    Det enda minnet från innerstaden just denna tid, var ett stort hål bakom ett plank.

    • Ungefär samma som jag minns det.
      Dock hade jag en kompis, när jag var tonåring, som bodde på rivningskontrakt i ett gammalt hus på Regeringsgatan , nästan i korsningen Hamngatan.

    • Detta med åldersfixering är kul. Här finns en som kallar sig för ”fet gammal grinig gubbe med fästmö”. Vad i Hälsingland ska jag kalla mig, som är 40talist, utan annat än en hund, som sällskap. Att jag använde Hälsingland, var inte för att undvika en svordom, jag bor i Hälsingland. Även om att bo här innebär att svordomar, och andra negativa omdömen är relevanta, när det gäller Gävleborgs Läns Landsting. Trots detta ser Gävlarna mänskliga ut när man passerar staden.
      Svante

      • Det är väl en anledning att vara lite positiv?
        Och att ha en hund som älskar en utan krav är väl bra? ‘Utan annat sällskap än en hund’, skriver du.

        Skulle gärna ha hund, men jag bor på bara 43kvm på 4 tr.i innerstan, så det vore taskigt mot hunden.

        Inte ens katt kan jag ha när jag bor så högt. Då skulle jag tvingas göra en hel del arrangemang i lägenheten för att den inte skulle ramla ut.

        Senast jag hade katt bodde jag på 2 trappor. 2 gånger ramlade katten ut med några års mellanrum :(. Båda gångerna var det på sommaren – man måste ju kunna ha fönstret öppet då och då.

        I mitt hus bor en yngre kvinna på en ½ trappa. Hon har en 10-årig katthona som hon släpper ut då och då, men bara när hon själv är hemma. (Klokt).

        Katten finner sej till rätta på bakgården och är för gammal för att springa iväg och undersöka mer än just gården. Det är ju en helt annan sak än att skaffa katt och bo på 4 tr.

        Tråkigt nog. Djur är ju ett fantastiskt sällskap.

        Kao

      • Jag har bild på dig, och en Kobra, så nog är du giftig nog att härbärgera en katt. Jag har en kamrat, som bor i Jordbro, han har två katter. Han har satt upp galler på balkongen, så att katterna kan gå ut sommartid. Bilderna du skickade mig, är det dessa du inte hittar, så har jag 14 bilder.
        Svante

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s