Jozip Broz Tito, Jugoslavien Och ‘Socialistisk Marknadsekonomi’ – Eller ‘Marknadssocialistisk Ekonomi’ // Kao

Har tänkt mycket på just Titos Jugoslavien under årens lopp.  (Åkte själv tåg genom hela landet 1979 och stannade på flera ställen på vägen till Athen). Titos sätt att samtidigt hålla stånd mot Sovjetunionen och öst,  som han skapade en egen typ av ekonomi är imponerande .

Idag tog jag fram upplysningar på nätet och drog mej till minnes det här:

Kapitalistisk marknadssocialistisk ekonomi:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Socialistisk_marknadsekonomi

Vem var Tito? Kolla här:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Josip_Broz_Tito

Vad jag förstod när jag var i landet var att allt som hade med samhällsservice och större företag var statliga då. Ingen kunde göra pengar på andras nödläge…Men folk kunde ha små mataffärer, restauranger och klädbutiker.

———————–

Vi hade ju själva blandekonomi http://sv.wikipedia.org/wiki/Blandekonomi  = (marknadsekonomi och planhushållning) i Sverige under alla år då  vår tvärldsberömda ekonomiska välstånd utvecklades och svenskarna levde i en tid då  allt gick uppåt för alla i landet och klassklyftorna var mindre än någonsin.

Vad säger du om detta?

35 svar till “Jozip Broz Tito, Jugoslavien Och ‘Socialistisk Marknadsekonomi’ – Eller ‘Marknadssocialistisk Ekonomi’ // Kao

  1. Det vi kallade blandekonomi var ju ett kapitalistiskt samhälle precis som det vi har i dag, men med en stark offentlig sektor. Den offentliga sektorns starka ställning skapades till stora delar genom en medveten arbetarklass som redan i slutet på 1800-talet ställde krav på reglering av hur det framväxande kapitalet fick styra och ställa.

    Det var ju inte givet från början hur reglerna på arbetsmarknaden skulle se ut. Från början gällde det som företagarna dikterade. Men arbetarklassen organiserade sig, ställde krav, förfinade sina kampmetoder, tillägnade sig en teoretisk ideologi varpå de byggde sig en politik för de gemensamma behoven.

    Till att börja med skapades det socialdemokratiska partiet, som i början av 1900-talet togs över av borgerliga krafter. Därmed blev det reformistiskt. Ideologiskt försvarade reformisterna sin politik med att kapitalismen var dödsdömd på sikt och därför behövdes ingen revolution. Kapitalismen skulle dö av sig själv och under tiden räckte det att reformera samhället på fredlig väg.
    Men den filosofin var det bara borgerskapet som tjänade på.

    Mot denna socialdemokratiska svängning bort från den revolutionära linje man hade haft från början, vände sig de mer politiskt medvetna inom arbetarklassen och ett svenskt kommunistiskt parti bildades.

    Ända in på 50-talet fanns det välfungerande studiecirklar för arbetarna och skolande kurser och litteratur fann sina intresserade deltagare och läsare bland de svenska arbetarna och utifrån klassmedvetande ställde de krav på bättre förhållanden. Allt detta dog sotdöden från 60-talets början och försvann under decenniet.

    Det är den ena biten av svaret. För utan en medveten arbetarklass ingen stark offentlig sektor.

    Något om den offentliga sektorn:
    Det finns offentlig sektor som fortfarande behövs av borgarklassen. Det borgarklassen behöver är utbildad arbetarklass och därför måste samhället tillhandahålla utbildning med offentliga medel, det vill säga skatter, även om skolan i sig, som nu, tenderar att bli privatiserad.
    Borgarklassen behöver också ett rättsväsende så att lag och ordning råder så att klassen kan syssla med sina affärer på ett reglerat sätt. Därför är lagarna i borgarklassens favör.
    Borgarklassen behöver också en infrastruktur och den vill den inte bekosta för egna medel och betalas såldes .via skatterna.
    Borgarklassen behöver en diplomatisk apparat för att dess internationella intressen skall kunna tillgodoses.
    Borgarklassen behöver också en repressiv apparat, det vill säga polis, domstolar och fängelser och stora delar av rättsapparatens lagar är en del i denna repressiva apparat.
    Borgarklassen behöver också ett ultimat maktmedel, krigsmakten, vilken som bekant numera är omdöpt till det mer positivt klingande namnet ”Försvarsmakten”.
    Allt detta krävs för att borgarklassen ska ha den ekonomiska makten, vilken den uppnår i kraft av sitt kapital och genom att kontrollera den politiska makten. Det sista uppnår den med den så kallade parlamentariska demokratin. Även den är skattefinansierad och därmed en del av den offentliga sektor som borgarklassen behöver för sin politiska överlevnad Och uttryckt på detta sätt bör det ju stå klart för var och en att parlamentarism i det kapitalistiska samhället icke är någon demokrati.

    Svensk ekonomi under 1900-talet:
    Eftersom Sverige redan från 1700-talet hade vuxit till en vetenskapsmakt fanns det kunskap att utveckla den svenska industrin genom banbrytande uppfinningar vid förra sekelskiftet. Dessa spelade stor roll för landets ekonomiska tillväxt långt in på 1900-talet. Viktigt var också naturresurserna, skogen, järnmalmen och vattenkraften.

    När första världskriget bröt ut förskonades Sverige från krig. Vår produktionsapparat kunde gå för högvarv och förse de krigförande länderna med förnödenheter. När kriget var över var de krigförande ländernas behov av uppbyggnad enorm och deras egna industrier ödelagda, eller omställda för krigsproduktion.
    Bara efter två decennier upprepades samma sak, men den här gången i än större skala. Sverige drog enorm fördel av krigen och återuppbyggnaden och det fanns då utrymme för ett framväxande välstånd i Sverige när industrin gick för högtryck och arbetskraften inte räckte till. Då fanns utrymme för lönekrav på ett sätt som dagens unge generation knappast kan hoppas på att få uppleva. Och utan arbetskraftsinvandring hade landets utveckling hämmats.
    Men utan en klassmedveten arbetarklass som ställde allt högre krav hade rikedomen aldrig fördelats så rättvist som det skedde.

    För att få detta välstånd krävde arbetarklassen en utbyggd offentlig sektor som även tillgodosåg arbetarklassens behov och inte bara borgarklassens. Men det socialdemokratiska partiets ideologer såg inte en sådan utveckling som mål, bara en nödvändighet för att hålla arbetarklassen passiv och inte störa produktionen. med strejker. På arbetsplatserna märktes ganska tydligt socialdemokraternas dolda klassförrädaragenda. Och vi ska heller inte glömma Saltsjöbadsavtalet.

    Ända sedan början på förra seklet har alltså borgarklassen infiltrerat arbetarrörelsen och socialdemokratin har fört en kamp mot kommunisterna och arbetarintressena. Den kampen har de vunnit.

    Politiken har fört med sig att vi i dag inte har en arbetarklass med klassmedvetenhet värd namnet och utan denna medvetenhet kan borgarklassen åter stärka sin makt och rasera det som byggdes upp. Detta raserande kan sägas inleddes under 80-talet i och med att ATP-systemet revs upp. Sen var det dags för privata friskolor. Och därefter har det bara rullat på.

    Sossarnas strategi har varit att dra åt höger så långt det går, men samtidigt med sin demagogi framställt sig som ett arbetarparti. Det är såldes inte så malplacerat av Moderaterna att skriva på sina affischer ”Det nya arbetarpartiet”.
    När arbetarklassen varit stark har sossarna radikaliserat sitt språk för att inte ge utrymme åt kommunisterna och när arbetarklassen lagt sig till ro har sossarna dragit politiken åt höger.

    Under 60-talet hade arbetarklassen uppnått ett välstånd som innebar att den inte länge behövde fundera på hur maten skulle komma på bordet och hur kläderna skulle komma på kroppen. Och med miljonprogrammet och bostadsbidragen kunde man bo komfortabelt.
    Med daghem åt alla kunde båda föräldrarna arbeta, välståndet öka utan att lönerna tvingades upp!
    Allt det, tillsammans med att bildningsförbunden och fackföreningarna lade ned det ideologiska arbetet och fokuserade på individuella frågor, så förföll den politiska medvetenheten och raserandet av välfärden kunde inledas utan organiserat motstånd.

    /Skvitt

    • Tack för lektionen, varav jag minns det mesta :-).

      Men jag tycker att ‘det var bättre förr’ då medvetenheten var mycket större hos arbetarklassen i Sverige. Skiljevägen blev definitiv när Palme dog. Ja, redan innan.
      Nu handlar ju inlägget mest om Tito, som lyckades hålla ihop landet. Efter hans död började det pyra av nationalism både här och där och sen kom det vidriga kriget.

      Kram
      Kao

  2. I ovanstående kommentar har jag inte berört hur kapitalismen har utvecklats. Det spelar ju också en roll att borgarklassen har vuxit ur nationalstaten och i dag är helt global.
    Det kanske jag tar en annan gång 🙂

    Kram!
    /Skvitt

  3. Ping: Läs allt. | Kårbölebloggen

  4. Tack, Man måste beakta helheten för att förstå, och det tycker jag ni båda lyft fram bra i och med denna artikel, det föranleder till eftertänksamhet innan man fattar ett klokt beslut. Jag menar: Att tänka efter – före. Sossarna har dragit åt höger länge, och mer och mer blir de lika de övriga – ”De där, som redan är uppe och svävar i det blå”

    • Du är inne på exakt rätt spår.
      Tänk om alla svenskar kunde analysera och förstå samtiden.

      Men de flesta är ju tubbade, via ‘tityatatements’,(sopiga program på TV, i median i övrigt, som bara handlar om bantning, suget efter pengar och att vara snygg och äga en massa saker man kanske inte ens behöver) . Allt bara inriktar sej mot konsumtion nu för tiden….och vad ger det i lycka? Inte ett dugg.

      Kanske kul första dagarna med nya prylar (ofta köpta på avbetalning) men med lån till konsumtion eller boende är t.ex en bostadsrätt är en bluff – så länge man inte har betalt hela lånet.

      Det är bankerna som äger OSS och våra hem i det superkapitalistiska system vi lever i nu.

      Glad jag bor i en hyresrätt…

      Finns ju hur mycket som helst att skriva om detta 😉

      Ciao’
      Kao

      • Precis.
        Jag har varit otroligt blåögd efter att jag träffade en psykopat… Men livet får gå vidare… Hittar väl kanske tillbaka till livet igen..nån gång.. i framtiden. Who knows..
        hehe.
        Kram

      • Så du har också slavat under ett psyko? Jag hade en sån under 1½ år på 80-talet, som nästan dödade mej. Om det skrev jag på AB-bloggen ca 20072008, men kan inte hitta inlägget nu.

        Så jag vet hur du har lidit. 😦

        Ska försöka återge dessa 5 avsnitt jag skrev om terrorn under psykot – och hur jag blev av med honom till slut…

        Kaoskram .

      • Ok. Då fattade jag fel.

        Har läst alla hans länkar om psykopati men det mesta har jag lärt mej i en 3-årig utbildding och i verkligheten – inte minst inom mitt yrke.
        😉

      • Skulle vara roligt att ta del av det… kanske finner du dem. Måste fråga: Kan man likställa narcissism med psykopati?

      • Likställa, det vet jag inte. Men om jag säger så här: en person med en narcissistisk personlighetsstörning har alltid dålig empatisk förmåga. Eller oftast ingen alls. Vissa stora företagsledare verkar lida (eller njuta?) av narcissism med vidhängande psykopati. Finns många exempel på det.

        Kolla också ‘antisocial personlighetsstörning’. Där har du den klassiska psykopaten, typ en sån som jag mötte.

        Vissa andra störningar påverkar också den empatiska förmågan…Men framförallt de här två.
        Googla på narcissism eller kolla på wikipedia, så får du se.

        Kanske jag skriver ett inlägg om detta. Har gjort det förr, men allt är som sagt puts väck sen flytten från AB-bloggen.

        Kram
        Kao

      • Tycker att Tito höll bra ordning på Jugoslavien. Men när han dog vällde alla nedtryckta nationalistiska strömningarna upp till ytan och krigshelvetet bröt ut. Vi vet ju hur det gick. Om Tito hade försökt komma till rätta med problemet hade det stackars folket kanske sluppit kriget. Grannar som hade varit vänner i 40 år började plötsligt hata varandra och slå ihjäl. Det var fruktansvärt. / Kram

    • Kicki! Jag kommer inte in på din blogg på vanligt sätt, men det gick ju bra igår….fattar ingenting. Måste jag krångla med en massa knapptryck och få ett godkännande? Kram
      Kao

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s