Pedofili // Kao

Det finns knappast någon som tycker synd om pedofiler. Tur är väl det. Att de utövar  pedofila övergrepp är  för satt de själva är väldigt osäkra och känner sej nedtryckta. Ofta av hemska barndomsminnen. Man tror att c:a 15-20% av pedofilerna är kvinnor, men mörkertalet verkar vara stort där (BRÅ-rapport).

Men deras problem ska ju inte drabba våra små barn och ungdomar i början av puberteten. Pedofilerna missar helt den sexuella utveckling alla barn och ungdomar har och verkar tro, och vill se det som att barnen ‘vill’ ha sexuell kontakt, vilket de naturligtvis inte vill ha. De vill känna sej uppskattade för den person de är. Men så ser inte pedofilen på signalerna från barnen.

Ska vi  räkna peddosarna som otillräkneliga? Att de inte kan motstå sina pockande sexuella lustar? Jag tycker INTE det, även om jag kan förstå, men inte acceptera  att de tänker på barn och slukar barnporr som största intresse i livet. Dagligen och stundligen. det är något maniskt över deras sjuka betenden, som de alltid vill framhäva är ‘naturligt’ umgänge med barn.

Vi har väl alla någon gång fått knyta näven i fickan för att inte slå nån på käften. Om pedofilen inte vill känna att han/hon är sjuk i huvudet så bör de kunna hålla sina lustar stångna. Det märkliga med pedofiler är att de begår övergrepp mot så MÅNGA barn. Som om målet är att ‘doppa’ så mycket det bara går – och förstöra så många liv som möjligt.

Men man ska INTE GLÖMMA att det finns många pedofiler som aldrig utnyttjat ett barn eller ungdom, eftersom de vet att det är fel i samhällets ögon.

Man skiljer på 2 olika typer av pedofiler – även om de utsatta barnen knappast märker någon skillnad och drabbas lika hårt. Dessa är:

Den fixerade pedofilen: En som oftast själv blivit utsatt som barn, är isolerad, har knappt något – eller inget – socialt umgänge. De slukar barnporr och smyger i buskarna vid badplatser, dagis och alla ställen där det finns barn. Allt handlar om, hela deras liv går ut på sex och närhet, att locka till sej barn på de mest raffinerande sätt.

Vi har också Den Regredierade Pedofilen. Denna kan man hitta bland missbrukare, främst de som använder amfetamin. Deras liv är så snurriga, liksom deras tankevärld, så de kan, särskilt i kriser angripa ett barn. Eller yngre tonåring (då kallas det hebefili). En annan variant är en man som förlorat sin hustru i t.ex en cancersjukdom och är knäckt (naturligtvis). Han regredierar till barnnivå för att få tröst och det är inte alls ovanligt att han då inleder ett sexuellt förhållande med sin dotter. Han har jobb och ett socialt liv, men klarar inte av livet efter skilsmässan/fruns död.

Detta är ett par av exemplen. Men det pågår en ruskig handel med barn över hela världen och jag undrar om det någonsin kommer ta slut. Tyvärr tror jag inte det. Det är en mycket lönsam industri… I Thailand, I Indien, på Sri Lanka och i Kambodja har jag sett detta med egna ögon och även skrämt bort några pedofiler genom att hota med polis (Goa, Indien). Man knackar ut tänderna på små barn för att de ska kunna….ja, du förstår…så de inte skadar kunden…

ECPAT gör ett bra jobb – de gör vad de kan. Men ändå är det som en pust i universum. Skönt ändå att de tog äcklet Gary Glitter i Kambodja för några år sedan och satte honom i fängelse där 🙂

MONEY RULES

————————

 

Annonser

41 svar till “Pedofili // Kao

  1. Pedofili är en märklig och obegriplig störning i det perversa spektra. Och samhället gör rätt i att se allvarligt på det. Tyvärr inte tillräckligt allvarligt. Som du vet så anser jag att pedofiler ska låsas in på livstid, där de dock bör kunna leva ett anständigt liv, men utan möjlighet till frisläppande. USA har ett sådant ställe för de värsta pedofilerna. Du vet att jag har skrivit om det förr. Det var i en kommentar och troligen hos dig.

    Min uppfattning om pedofilerna bör därför vara helt klar! Jag vill således inte bli missförstådd när jag säger att jag faktiskt tycker synd om dem. De har ju en läggning och stark könsdrift som de inte får låta komma till ytan. Och då är det faktiskt synd om dem!
    Men samhället måste skydda barnen och då menar jag att man måste frihetsberöva dem livet ut eftersom de inte kan botas.

    Kram!
    /Skvitt

    • Håller med dej till 100%. de har förverkat sin rätt att vistas ute i samhället. De borde kunna sitta på en i övrigt obebodd ö, tillsammans med psykopaterna och där jobba av sina skulder till offer och allmänhet på olika typer av jobb.

      Vill inte ha någon gulagvariant. De ska ha det mänskligt gott där. Men hållas bort från barn och annat vanligt folk så de inte gör någon skada.

      Kram
      Kao

      • Man får tycka och tänka vad man vill, även om man är pedofil. Men man får ALDRIG låta sej drivas till handling i realiteten på grund av sina sjuka önskemål!

        Det vore som att, som peddo, erkänna att det är könsdriften och inte hjärnan som styr ens handlade, om man skulle kunna skylla på sin störning. Och erkänner man det så bör man sitta inom lås och bom!
        —-
        Nej, man vet inte säkert. Men man kan ju ana det. Man kan heller inte sätta någon på kåken för att de har en viss läggning – vare sej de är psykopater, pedofiler eller annat. Tack och lov.

        Synd bara att någon/några tvingas drabbas innan svinen hamnar på kåken eller psyket.
        😦

        Vi diskuterade mycket om pedofili är en störning eller en läggning, då vi skrev som mest om detta på AB-bloggen. Jag är 100 på att det är en STÖRNING (alla vetenskapliga bevis pekar på detta). Många peddosar som var inne på våra bloggar ville styra det till att vara en LÄGGNING. Om man kallar det en läggning så kan det så småningom börja jämföras med andra ‘läggningar’ och då skulle alla barn leva farligt.

        Finns MYCKET MER att skriva och diskutera i detta ämne.

        Kao

      • Oavsett om det är en läggning eller störning så är ju den saken helt underordnad klassificeringssättet.
        Hur klassas dessa störningar och hur relevanta är klassindelningarna?

        Kram!
        /Skvitt

      • En läggning är t.ex sado/mach. och homosexualitet. Dessa personer gör ju det de själva önskar med dito personer. Skulle man klassa pedofili som en läggning så skulle de snart kräva att få sina behov tillgodosedda och inte ens straffas för sina gärningar. Det vore katastrofalt för alla barn. Vems barn ska tvingas stå till förfogande för pedofilerna? Politikernas? ELler arbetarklassens? Gatubarnen?

        Kram
        Kao

      • Jag förstår tankegången och jag tycker ju mera att det är en störning. Men kanske OCKSÅ en läggning.
        Men om det är en läggning så kan de aldrig göra anspråk på att den ska vara tillåten, ALDRIG!

        Du vet väl att det egentligen inte är tillåtet att säga om en psykopat att den är psykopat!
        Med ditt resonemang skulle pedofiler kunna kräva samma sak, att man inte får säga att de är pedofiler!

        Vad det än är så behöver vi nog inte oroas för att de ska få några rättigheter att förbryta sig mot barn.

        Kram!
        /Skvitt

      • Självklart ska man få säga att en pedofil är en pedofil! Och att en psykopat är en psykopat. Man får fortfarande säga vcad man vill, men man måste kalla saker för deras riktiga namn. Vill man lösa problem ska alla korten läggas på bordet, inte täckas över med en snuttefilt!

        Även i politiken. Och invandringen, som jag tycker sköts dåligt. Där måste man satsa på att de som kommer hit måste få hjälp för sina ev.hemska krigsupplevelser, PTSD. Att så många går omkring med denna knut i magen är helt fel. Många av dem är som tickande bomber. Liksom hemkomna USA-soldater i USA är.

        Kram
        ‘Kao

      • Kan det inte vara så att det är både störning och läggning?
        Alltså, jag fattar hur du menar och man kan ALDRIG påstå att pedofili ska accepteras. Men det är väl ingen heller som vill det.

        (Vi måste acceptera att det finns pedo men aldrig acceptera att de begår sina gärningar!)

        Kram!
        /Skvitt

      • Det är och ska förbli den störning det är. Personlighetsstörning. Då kan de också dömas till fängelse, som nu. Även om jag tycker lagen fortfarande är alldeles för mjäkig.

        Om det behövs ska jag kämpa ända in i kaklet för att det ska förbli vad det är. Det är viktigt att skilja på de här klassificeringarna både juridiskt och socialt. För alla barns skull.

        KRam
        Kao

  2. ”Det märkliga med pedofiler är att de begår övergrepp mot så MÅNGA barn. Som om målet är att ‘doppa’ så mycket det bara går – och förstöra så många liv som möjligt.”

    Jag tror du har lite fel där. Om de hade chansen att bilda ett stabilt förhållande med ett barn och om det var lagligt, lovligt och acceptabelt från både samhällets och barnets sida, då hade de kanske gjort det, så länge barnet är ungt nog – bör tilläggas.

    Men vad vet jag, vad vet jag?

    Om någon nu vill missförstå mig så läs då min förra kommentar så att jag slipper missförstås.

    Jag har skrivit om det förr. Hur jag insåg att jag inte är det allra minsta pedofil. Jag visste det förvisso redan innan, men jag fick tillfälle att känna rent fysiskt hur obehagligt det är med barn på det sättet och det är lite komiskt så jag berättar det igen.
    Så här var det:
    Jag fick hem en mogen kvinna på över 50 år. Hon ville övernatta hos mig och det var OK. Sex visade hon klart att hon inte ville ha. Jag vet att du minns att jag skrev om det tidigare.
    Hur som helst så sov vi samma säng och genom att inte ens ta av sig jeansen visade hon ju sitt ointresse, vilket jag ju fattade direkt. Man när vi låg där kände jag på hennes höft. Jag gillar höfter.
    Men så plötsligt fick jag avsmak. Hennes minimala kropp kändes där i mörkret som vore det en minderårig, kanske på cirka 13 år.
    Jag kände obehag, trots att jag visste hennes exakta ålder, 54 år!

    Nä, pedofil kan jag aldrig bli och hade jag den böjelsen så hade jag ju varit pinsamt medveten om den 🙂

    Jag förstår inte pedofiler, men jag tycker mycket synd om dem för att de har en läggning som bara inte kan få levas ut. De kan lika lite som de homosexuella hjälpa att de är som de är. Och antagligen vill de precis som de homosexuella inte vara annorlunda än de är. Och just för den sakens skull ska de låsas in livet ut (se min kommentar ovan!)

    Kram!
    /Skvitt

    • Minns att du skrev om det där, men det är inte relevant; hon var ju vuxen!

      Jag har läst och studerat på högskola i ämnet, så jag tror mej veta en hel del om detta. Plus vårt jobb (flera personer med egna erfarenheter, även pedofiler själva(!) )på AB-bloggen i ämnet och insamlandet av 10.000 namnunderskrifter, som vi sen lämnade personligen till justitieministerns sekreterare vid Rosenbad.

      Så mycket jag har lärt mej om detta sedan så tror jag mej veta det mesta i ämnet på dessa snart 15 år.

      Kram
      Kao.

      • Jo det är relevant. Trots att jag VISSTE att hon var/är vuxen så reagerade jag med obehag, SOM OM DET VAR ETT BARN i mörkret.

        Jag borde väl ha tänt ljuset och bara gökat på så det skvätte om det 😉 !

        Kram!
        /Skvitt

      • Nä, för hon ville nog inte, för hon hade väl i så fatt i alla fall slängt av sig jeansen, eller hur?

        Gammal man gör så gott han kan och gammal man fattar när han ska ge fan i det! 😉

        Kram!
        /Skvitt

      • Det är ju en annan sak. Den karl som inte begriper vinken när en tjej sover med kläderna på, han förstår sej inte på kvinnor och vanlig hyfs.

        Kram
        Kao

      • Snälla ändra, och ta sen bort denna kommentaren!
        Jag skrev: ”för hon hade väl i så fatt i alla fall” och det ska ju inte vara ”T” utan ”L”: ”för hon hade väl i så faLL i alla fall” – Tack! Kram!
        /Skvitt

      • Äh, varför det :-)Alla ska få se att du inte är en alltigenom perfekt människa, hehe. Det är ingen. T.o.m du kan göra ett litet fel ibland. 😉

        Kram
        Kao

  3. ”Men man ska INTE GLÖMMA att det finns många pedofiler som aldrig utnyttjat ett barn eller ungdom, eftersom de vet att det är fel i samhällets ögon.

    Jag hoppas du har rätt, men vet man det verkligen?

    I min fantasi kan jag ju försöka föreställa mig hur jag själv hade gjort om jag var pedofil.
    Eftersom jag aldrig har försökt att få sex med en kvinna som inte vill det så kanske jag inte heller hade förgripit mig på barn.
    Men hur vet jag det? De är säkert lätta att snärja och det är väl det som pedofiler gör. Så?
    Ja, vad vet jag egentligen?

    Men det är nog bra med tankeexperiment och helst när de är som svårast.

    Kram!
    /Skvitt

    • Det är irrelevant att jämföra närmandet till en vuxen och den till ett barn.

      Är inte säker på vad du egentligen menar här…

      Kao

      • Jasså? Jag trodde det var tydligt och klart.

        Jag menar att när en vuxen kvinnas kropp känns som ett barns kropp på grund av att den vuxna kvinnans kropp är så liten, smal och minimal att det i mörkret får mig att känna som om jag hade ett barn i sängen och det väcker äckelkänslor trots att jag vet att hon är 54 bast – då vet jag ju att jag inte kan ha sex med barn. Fast jag visste det ju redan innan, eftersom jag aldrig ens har tänkt tanken. Jag har inga sådana böjelser.
        Men jag fick chansen att känna hur fel det vore om jag hade hamnat i säng med ett barn. Och det var en intressant erfarenhet!

        Var jag tydlig nog nu?

        Nu sticker jag på krogen. På ”återseende” i morgon.

        Kram och ha det så gott!

        PS, jag märker att du kan ditt ämne! 😉

        Skvitt

      • Hemma nu igen.

        Inget fruntimmer vill ha mig, som vanligt! 😦
        Men jag hade inte förväntat mig det heller. Så jag är fortfarande solo och min älskade vän fortfarande trogen efter så många år.

        RIP, my darling, big love!

        Jag kan aldrig glömma henne!
        Hon är alltjämt mitt allt!
        Ingen kan mäta sig med henne och jag kan sannolikt aldrig gå vidare, inte efter att fått turen att en gång ha fått känna henne!

        Den största kärleken och mest äkta människa kan man bara hitta en gång och aldrig mera!
        Så är det bara!
        Och jag fick den äran EN gång och jag kan inte kräva eller ens ha rätt att önska att det ska ske en gång till. De flesta får inte ens en enda gång den chansen!

        Kram!
        /Skvitt

      • :D. Tror inte krogen är rätt ställe att träffa en partner på.
        ————————

        Det var tragiskt det som skedde med din älskade. Tyvärr är ju livet så ibland….eller BLIR så förr eller senare.
        Men det är kanske inte rätt att jämföra andra kvinnor med henne. Alla är ju olika individer med olika förutsättningar och personligheter.

      • Nej det är verkligen inte rätt att jämföra andra kvinnor med henne. De kan aldrig komma i närheten av vad hon var.

        Så är det!

        Kram!
        /Skvitt

      • Men jag vet!

        Alla detaljer av omtanke!
        Du skulle bara veta!

        En sån löjlig grej som en ny toarulle var gång jag kom hem till henne!
        Ja det var löjligt. Vad hade det spelat för roll om det satt en rulle där som bara hade 10% kvar?
        Men inte för henne. Det var ju JAG som skulle komma!

        Förstår du nu?

        Eller: ”Jag vill inget särskilt. Jag ringer bara för att få höra din röst!”

        Förstår du nu?

        Kram!
        /Skvitt

      • Och när det var dags för henne att dö, då var det mig hon mest litade på att hjälpa henne på det sista och sköta om hennes insomnade. Hon ville inte att det skedde på något hospice.

        Det beslutet hade hon inte skäl att ångra. Jag hade all tid för henne och var hos henne precis hela tiden. Den lyxen finns inte på institutioner.

        Det är det allra bästa som jag har gjort för henne, eller kanske rent av i hela mitt liv, och jag är glad åt det!

        Jag tog semester med kort varsel, vilket man ju egentligen inte får göra, och jag sa därför till chefen att ”jag bryr mig inte om ifall du inte beviljar mig semester. Jag kommer i vart fall inte till jobbet innan jag har gjort vad jag måste och vill du avskeda mig så gör det. Mitt beslut är inte förhandlingsbart!

        Jag har aldrig varit så tuff någon gång tidigare mot en chef, men jag hade ju inget val. Klart jag skulle vara hos henne i den stunden och ta hand om henne, fysiskt och psykiskt.

        Jag fick semester och jag fick behålla jobbet. Men när jag dagen efter ringde och berättade att nu var hon på den andra sidan, då hade jag fortfarande fyra beviljade semesterdagar kvar.

        ”Då kan du komma och jobba i morgon!”, sa fanskapet!
        Snacka om empatistörning!

        Kram!
        /Skvitt

      • Fint att du var med henne till slutet.
        En chef ska tydligen vara så här för att bli just chef….och det är ju inte någon empatisk person, direkt.

        Kram
        Kao

      • Inte just för just denna sakens skull utan i ALLT var han den sämste chef jag någonsin har haft. Han kunde verkligen inte sitt jobb.
        Vi diskuterade saken när han slutade och frågan vi ställde oss var om han fick sparken.

        Kram!
        /Skvitt

      • Ingenting (nästan) ‘är omöjligt – men dt kan ta tid ;-). Alltför lång tid ibland

        Jag är inte en särskilt tålmodig person, men önskar jag vore det.

        Kram
        Kao.

      • Ja, jag avsåg ditt sorgearbete – och alla andras. Tar ju olika tid för olika personer att gå igenom dessa faser.

        Vissa (kanske du?) kan fastna i en av bearbetningsfaserna och har svårt att gå vidare i livet utan hjälp.

        Att tillåta sej själv att gå vidare och kunna le igen betyder ju inte att man glömt den man sörjer. Det är bara en ny fas. Hon skulle nog inte vilja att du sitter fast någonstans på vägen.

        Läs om sorgeprocessen/bearbetningsfaserna.

        Vill naturligtvis att du ska må bra 🙂

        Kram
        Kao

      • Tack Kao, jag kan det där om faserna redan.

        Jag tänker på henne minst tio gånger varje dag. Det är när inget distraherar.
        Jag tänker ALLTID på henne när jag lägger mig. Då har jag lugn och ro. Oftast lika dant när jag vaknar.
        Ganska ofta besöker hon mig i sömnen.

        Särskilt det sista uppskattar jag gränslöst och att tänka på henne har jag inte ont av.

        Jag har knutit en del nya kvinnokontakter, varav minst en är intresserad av mig, men ingen håller måttet. Det är nedslående. Och nu anstränger jag mig inte längre att träffa fler.
        Av erfarenhet blir man vis. Varför anstränga sig. Jag är så nöjd med flickvän, även om hon bara uppenbarar sig i mina drömmar. Var gång jag lägger mig ser jag fram emot att hon visar sig. Det räcker för mig.

        Kram och gott nytt år.
        /Skvitt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s