”Världarnas Krig” – Detta Radioprogram Skapade Fullständig Panik i USA (Orson Welles)// Kao

Den geniala skådisen Orson Welles gjorde ett fejkat radioprogram i USA 1938 om invasion av bläckfiskliknande varelser från planeten Mars. Folk gick på det och många begick självmord, andra  barrikaderade sej. Naturligtvis packade de ner vapen först av allt.

Vissa stridisar var  beredda att döda sin egen familj, sina barn,  för att skona dem från att tas av marsianer.

http://www.youtube.com/watch?v=Xs0K4ApWl4g

Orson Welles blev förskräckt över reaktionerna av talet och bad senare om att få ge ett förlängt svar.  Men nejdå!  Det det fick han aldrig,.Alla var bara intresserade över sina egna  doings. och för radiokanalen blev det väl en fet hacka, kan jag tänka. 

 

Annonser

12 svar till “”Världarnas Krig” – Detta Radioprogram Skapade Fullständig Panik i USA (Orson Welles)// Kao

  1. Det var faktiskt en väldigt lyckad radioteater.
    Du glömde att folk flydde städerna ut på landet för att de trodde att de var bättre skyddade där. Motorvägarna korkade igen totalt.
    Teatern förorsakade en hel del dödsfall genom olyckor och, som du skriver, självmord.

    Vid den här tiden visste man väldigt lite om planeten och det kan vara värt att komma ihåg. Vi hade självklart inte skickat några sonder dit, men vi hade också långt ifrån så kraftfulla teleskop som i dag. De bästa bilderna som fanns då av planeten var faktiskt suddiga!
    Giovanni Schiaparelli, som var chef för observatoriet i Milano, publicerade 1877 en karta av Mars där han ritat in vad han tyckte sig urskilja 79 kanaler och floder på planeten. Han spekulerade i att kanalerna var konstgjorda och skapade av en civilisation som led av vattenbrist. Publiceringen fick stor uppmärksamhet och många andra tyckte sig se kanaler på Mars, medan å andra sidan andra menade att det bara var synvillor.

    Amerikanen och amatörastronomen Percival Lowell byggde ett eget observatorium och gav ut tre böcker om intelligent liv på Mars. Den sista kom ut 1908. Alla tre böckerna fick stor spridning och om det låg något i spekulationerna om civilisationer på Mars eller inte kunde inte avgöras vid den här tiden. Och frågan löstes inte permanent innan Mariner 4 som den första sonden lyckades nå planeten 1964.

    Att folk greps av panik 1938 ska vi alltså inte skratt åt. Pjäsen var oerhört skickligt gjord och upplagd som en nyhetsuppläsning som bröt av vanliga sändningar och rapporterade senaste nytt om invasionen. Självklar förvärrades situationen från rapport till rapport. En liknade teater skulle säkert skrämma ganska många även i dag, men man får kanske tänka sig att de gröna gubbarna kommer från någon annan plats än Mars.

    Personligen är jag mer rädd för de aliens som bevisligen är här redan nu. De pladdrar skit hela tiden, lovar guld och gröna skogar medan de mitt framför ögonen på oss tar allt vad vi har och till på köpet så att en del inte ens märker det! De har lite olika namn. Jag vet flera som kallar sig Em, andra kallar sig Ce, Efpe och Kåde. Riktigt ruskiga typer! Värre än marsianer. Jag tycker inte ens att de är särskilt civiliserade heller!
    Må gud skydda oss mot dem!

    Kram!
    /Skvitt

    • Inte att förglömma Ray Bradburys bok ”Invasionen från Mars”.
      Men grejen med radiotalet var att O. Welles redan i sändningen sa att det var just radioteater.
      Man kanske skulle kunnat söka info på annat sätt för att få klarhet. Det här stärker bara min tes ytterligare om lättlurade jänkare: Tänk om O. Welles hade påstått att det var anfall från Japan eller något annat land och nån galen general hade dragit igång hela det tunga artilleriet? Det hade ju också varit fullt möjligt.

      Men vid fara talar ju oftast presidenten eller andra liknande gubbar och det finns alltid förtydliganden så att ingen desinformation kommer ut – om att ge upp eller liknande. Pjäsen var förresten ett lysande exempel på desinformation.

      Kram
      Kao

      • Det var inte lika lätt då som nu att söka info. Jag tror också att tilltron till media var ännu större då än nu och ändå är tilltron i dag till media löjligt skrämmande hög bland alldeles för många. Att media kör med desinformation är det tyvärr få som kan tänka sig.
        Alla de som blev vettskrämda av pjäsen har väl missat att det bara var teater.

        Kram!
        /Skvitt

      • Ja, men ändå meddelades det innan pjäsen sändes. Men alla var kanske inte med från början.

        För mej är det nedpackandet av vapen som första åtgärd som är extremt stötande. Kanske mat, vatten och familjen hade varit viktigare 😉 ?

        Kram
        Kao

      • Men det där med vapnen är ju inte så konstigt. De hade ju sett alla western-filmerna så de insåg ju vapnens nödvändighet, så klart. Och i dag hade gjort på samma sätt. Amerikanerna lever ju i en slags B-films Hollywood-fiction fortfarande. Antagligen i ännu högre grad nu än då.

        Kram!
        /Skvitt

      • Det är inte alls konstigt, sett mot bakgrund av det jag skrev nyss: ”Amerikanerna lever ju i en slags B-films Hollywood-fiction fortfarande.”

        Kram!
        /Skvitt

  2. Om jag nu minns rätt från de dokumentärer som gjorts i efterhand så sas det väl i början attd et var radioteater. Men det fanns ju folk som slog på radion i efterhand. De kunde ju inte gärna tro nåt annat än att det var sant. Det har ju givit den kunskapen i alla fall att man inte kan göra så.

    Jag tror att de flesta av oss skulle kunna gå på nåt sånt…

    • Kanske på den tiden, men har ändå svårt att tro att vi svenskar skulle packa ner vapen det första av allt…

      …säkert ta våra närmaste till skyddsrum och packa ner mat!

      MNen vi har mycket dålig beredskap i Sverige numera. Vem vet vart de ska gå av händelse av kemiska/biologiska attacker…?

      vet du vart du ska gå?

      Kao

    • Kanske vi skulle gå på det, men vi skulle nog ringa ett kontrollsamtal också, om vi hade telefon på den tiden….Men det som förvånar mej mest är just nedpackandet av vapen som prio ett.

      Kao

      • De flesta av oss har inte tillgång till vapen. Men om man tror att man ska bli attackerad så tar man nog älgstudsaren med om man har en sådan. Vi andra kanske skulle ta en rejäl kniv i packningen.

        Överlevnadsinstinkten skulle jag kalla det. Nog vill vi alla skydda våra och barnens liv?

      • Kniv är ju självklart, men då tänker jag inte först och främst på att använda den som vapen. Vad är det som säger att ‘marsianerna’ ens skulle gå att ta kål på? Eller att de ens är otrevliga? Den största faran skulle väl i så fall vara okända virus och bakterier och då förslår inte ens en älgstudsare som skydd.

        Kao

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s