Den Lätta Konsten Att Skapa Pengar // Kao

Anders Cervenka, chefsekonom och skribent på SvD skriver följande:
 ”Oftast är det de enklaste frågorna som är svårast att besvara. Till exempel: hur görs pengar? Hur många kan ärligt svara på det? En femåring skulle kanske säga: i bankomaten. Det är ganska sant. Pengar skapas nämligen i banker.

Om jag förstått rätt går det till på ungefär följande sätt. En centralbank, som svenska Riksbanken, trycker nya sedlar eller präglar mynt. Men sedlar och mynt utgör bara en bråkdel, cirka en tjugondel, av den totala mängden pengar i omlopp. Nästan alla pengar skapas elektroniskt.

Ett exempel på det är att centralbanken köper obligationer från en privat bank. När bankerna överför obligationerna till centralbanken får de pengar i utbyte. Dessa pengar har centralbanken trollat fram ur tomma intet. Amerikanska Federal Reserve har under finanskrisen på det sättet skapat mängder med nya pengar.

 Riksbanken har också gett upphov till nya centralbankspengar genom att skriva ut lån till bankerna. Men för att pengarna ska hamna i omlopp hos dig och mig krävs att de privata bankerna sätter igång sina penningmaskiner.

Med 1000 kronor i nya pengarna från centralbanken kan banken låna ut 900 kronor till hushåll eller företag. En hundralapp behålls i reserv. Det kallas fraktionella reserver och vad hela det moderna banksystemet bygger på.

När de 900 kronorna används hamnar de till sist hos en annan bank som lånar ut 810 kronor och behåller 90 kronor. Och så vidare. 1000 nya centralbankskronor leder i teorin till en ökad penningmängd, nya pengar, på 10000 kronor.

Konceptet har sitt ursprung i banksystemets födelse. De första bankirerna var guldsmeder som förvarade guld och mynt åt dess ägare. Ägarna fick ett kvitto som kunde användas för att hämta ut guldet när det behövdes för att betala för en vara.

Säljaren deponerade i sin tur guldet, ofta i samma bank, mot ett eget kvitto. Man kom snart på att det var lättare att bara använda kvittona som betalningsmedel.

Smederna i sin tur insåg att de kunde ge ut fler kvitton än vad som faktiskt täcktes av mängden guld. Bara några få av alla innehavare av kvitton ville ju ha ut sitt guld samtidigt.

Men banker behöver inte centralbanker för att göra pengar.

Varje gång du tar ett lån från en bank skapar banken pengarna och sätter in dem på ditt konto. Det enda banken behöver se till är att hålla tillräckligt med totala reserver.

Systemet med fraktionella reserver har dock kritiker, bland annat från den så kallade österrikiska skolan av ekonomer.

De menar att det leder till en okontrollerad expansion av utlåning, påeldat av centralbankerna genom oftast allt för låga styrräntor. Det leder till att bubblor ständigt skapas med efterföljande krascher.

Och nu hostar maskinen. För att mota krisen har centralbankerna sedan 2008 skapat mer pengar än någonsin, men trots det minskar penningmängden. Pengarna fastnar i bankerna för att fylla hål.

Andra menar att detta beror på att pengasystemet bygger på skulder. När en bank skapar och lånar ut 100 kronor vill de ha tillbaka dem med ränta, säg 110 kronor.

Eftersom det enda sättet att skapa nya pengar, som exemplen ovan visat, är att ge ut nya lån betyder det att någon måste låna för att få ihop till denna ränta.

Det saknas enligt detta sätt att se ständigt pengar i systemet, ungefär som ett pyramidspel. Det leder till att det med jämna mellanrum kollapsar när lånen ska betalas tillbaka.

Bland dessa radikala reformivrare finns den amerikanska författaren Ellen Hodgson Brown, just nu på Sverigebesök.

Hon har skrivit boken Bankerna och skuldnätet och är en del av en gräsrotsrörelse som förespråkar att samhället ska ta över delar av möjligheten att skapa pengar från de privata bankerna.

Ett exempel är delstaten North Dakota som har sin egen bank. Den lånar ut pengar med alla delstatens intäkter som bas och slipper delvis förlita sig på privatbanker. Banken kan också låna ut till delstaten billigt.

Sovjetluktande socialism, säger de som sågar upplägget. Men eftersom North Dakota är den enda delstaten i USA med budgetöverskott har en handfull stater börjat titta på liknande alternativ.

Finanskrisen har satt många självklara sanningar i gungning. Till och med en så enkel sak som hur pengar görs.”

Annonser

12 svar till “Den Lätta Konsten Att Skapa Pengar // Kao

  1. Det är förmodligen därför du inte är önskad som kund på de flesta banker idag om du har betalningsanmärkningar av något slag. Du kan inte låna pengar av dem då.
    Att det har varit orsaken förstod jag på en gång när jag fick veta den saken. Att de inte skulle kunna tjäna pengar på dig genom lånen. Men nu fick jag total förståelse. Tack för den bra beskrivningen du gav!

  2. Tyvärr är verkligheten än värre än vad du skriver,Kao. Bankerna tar inte emot insatta kronor som de sedan lånar ut till kundkonton. Den sk fractional reserve banking är en myt som får bankerna att framstå som nyttiga förmedlare mellan insättare och de som vill låna.

    I verkligheten är bedrägeriet mycket större – bankerna ”lånar ut” sina egna skulder – det låter helt sinnessjukt men det är så det funkar.

    Faktum är att bankerna inte kan ”låna ut” kronor överhuvudtaget till konton av den enkla anledningen att ett kundkonto inte kan innehålla kronor. Ditt konto är bara ett bevis på hur mycket banken är skyldigt dig – banken kan, i bästa fall, betala sin skuld till dig när du t.ex gör bankomatuttag.

    Så här går det till när banken ”lånar ut” sin egen skuld till kontot, Bankpersonalen säger (troligen helt omedveten om att han/hon ljuger):

    -”Den miljon kronor som du lånat finns på ditt konto”

    Detta är, som sagt, en direkt lögn från bankens sida då kundkontot, som sagt inget annat kan innehålla än bankens skuld (detta är entydigt enligt bankens egna balansräkning).

    Kunden skriver sedan på ett ”lånepapper” där han påstås ”låna” det som banken satt på hans konto (som egentligen är bankens skuld till kontoinnehavaren). Kunden och banken ”lånar” mao varandras ”skulder” av varandra. Banken sätter bankens skuld (dvs kundens kontoinnehav) på sin skuldsida på bankens balansräkningen samtidigt som banken sätter kundens ”skuld” på bankens tillgångssida. Banken har i verkligheten inget lånat ut överhuvudtaget – banken har bara skapat två skulder på pengar som aldrig funnits – en skuld som banken nu sitter med till kunden (kundens kontoinnehav) och en skuld som kunden sitter med till banken (”skuld”papperet som kunden skrev på). Mao banken har inga pengar lånat ut överhuvudtaget.

    Så banken tar inte emot pengar som den sedan lånar ut till kundkontot – det banken gör är att den ”lånar ut” bankens egna skuld till kundkontot samt inbillat den sk ”låntagaren” att han/hon lånat pengar av banken.

    Så det är t.om ett en större bedrägeri som bankerna skuldförslavat världen med.

    • Det är ruggigt!
      Så om jag säljer min lägenhet till ett annat ”offer” så blir vi bara skyldiga banken ”pengar”? För ingen tänker ens tanken att ta ju ut miljoner i kontanter för att betala ett köp. Ingen vill heller ha så mycket kontanter direkt i handen. Men jag önskar att vi gjorde det. Fast då hade ju banken stoppat oss….av förklarliga skäl.

      • Säljer du din lägenhet får du ett större innehav av bankens skulder på ditt konto – du får inte mer med kronor på kontot då kontot inte kan innehålla kronor.

        Japp, bankerna trissar upp priserna genom att hetsa boköpare att ”låna” mer av bankens skulder och trissar på så sätt upp priset. Hela bostadsmarknaden är ett gigantiskt pyramidspel och skuldslavauktioner där den som sätter sig i störst skuld till banken ”vinner” budgivningen. Banken sätter sig samtidigt i lika stor skuld när den ”lånar ut” sin egen skuld till kundkontot.

        Bankerna har lyckats lura i alla att bankernas skulder är pengar – de flesta tror att de håller kronor på kontot (vid en bankrusning blir det ju ganska uppenbart att det enda som kan finnas på ditt konto är bankens skuld).

        När vi betalar genom kontosystemet får vi bara mer eller mindre av bankernas skulder på våra konton – det går inte att betala med kronor genom bankernas kontosystem (då, återigen, det enda ett kundkonto kan innehålla är bankens skuld till kontoinnehavaren). Vi använder mao bankernas skulder som betalmedel.

        Det kanske kan tyckas konstigt att man kan betala med skulder istället för pengar men säg att jag är skyldig dig 50 kronor. Då kan du gå till puben och köpa en öl för min skuld om pubägaren känner och litar på mig. Du behöver bara säga:
        -”Micke är skyldig mig 50kr kan han betala senare”
        varvid du får en öl.
        Du har då betalat med min skuld – du betalade ju inte med pengar.

        På samma sätt bollar vi bankernas skulder mellan våra konton när vi betalar – då det, som sagt, är omöjligt att betala med pengar, dvs kronor, genom bankernas kontosystem.

      • Det är ju helt sanslöst att vi alla ska vara bankens slavar för all evighet. Tur man inte har några skulder :-). Banken blev sura när jag ville betala av hela mitt studielån på ett bräde för en massa år sen. De ville ju ha mej kvar i slaveriet, men det fattade jag inte då.

        Det är makalöst svinigt att bankerna ska styra världsekonomin. För de flesta länder i världen har ju ett kapitalistiskt penningsystem. Självklart kommer allt rasa så småningom och stöten kommer bli hård. Albanien satte hela statskassan på spel i ett dylikt pyramidspel, förlorade och landet blev bankrutt. Naturligtvis var det folket som tvingades betala. Detta skedde i början av 90-talet, om jag minns rätt.

        Kao

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s