Några Av De Viktigaste Samhällsbärarna… // Kao

Några av de vanligaste och viktigaste samhällsbärarna, de som håller upp att hela samhällets säkerhet och ofta riskerar sina egna liv i sina yrken har också de sämsta lönerna.Däribland brandmän, sjukvårdspersonal och poliser.

Självklart finns även andra yrkeskategorier som är viktiga. Alla är viktiga. Men nu nämner jag de ovanstående.

Kan man inte betala för dem som bär upp oss, så  har vi också ett stort samhällsproblem.

————

När det gäller arbetsplatsolyckor och de som dött på sina arbetsplatser så ligger byggjobbarna i topp. Kanske inte så konstigt att de flesta öda och skadade kommer från denna bransch – nu när  allt är fritt för företagarna att strunta i skyddsföreskrifter, dumpa lönerna, utnyttja utländsk arbetskraft i ekonmisk nöd och facket är försvagat…och allt handlar om höga vinster för företagen. På bekostnad av personalens hälsa.

Ett verk av allianspolitiken, men med lättade suckar från (S), kan jag tänka mej. Om inte allt detta ändras snarast så har den s.k vänstern tappat allt förtroende och visat sitt rätta ansikte.

de enda som framhärdar vikten av facket och arbetsskydd är väl (V). Rätta mej om jag har fel.

10 svar till “Några Av De Viktigaste Samhällsbärarna… // Kao

  1. Jag håller med dig.
    Men jag skulle också vilja utöka med att allt som produceras är samhällsbärande. Det finns inget som säger att det är nödvändigt att produktion av materiella ting och tjänster måste utsättas för profitörer. Men vi har ett samhälle som styrs av profitörer. Det kallas kapitalism.
    Vi kan mycket väl ha ett samhälle fritt från kapitalism och parasiterande profitörer.

    Kram!
    /Skvitt

    • Svaret är bland annat att mellanchefer och chefer inte behövs. En arbetsledare som organiserar och styr upp jobbet räcker gott och väl. Chefer och företagsledare ställer bara till problem och kräver insatser av arbetarna som dessa omöjligen kan leva upp till.Arbetsledaren och arbetarna vet vad som behövs i företaget för att investera och upprätthålla ordningen. Med bistånd av ett starkt fack, så inte arbetsledaren eller nån annan girig person tar sej friheter de inte ska ha. Arbetarna och facken ska ha öppen debatt så att inga pampvälden skapas. Man kan ju hoppas på att detta stoppar giriga personer från att ta ledningen. Men tyvärr är det inte säkert att det fungerar. Men för min del vore det alldeles utmärkt.

      Återigen tänker jag på Cuba (och mina blå bilder därifrån) : ingen riktigt rik. Ingen heller fattig.

      Kao

      • Chefer och chefer, nej jag avser privata ägare. Kapitalisterna alltså. Vi kan ha ett samhälle utan kapitalister. Men chefer behövs.
        I ett kommunistiskt samhälle ska inte en chef ha förmåner, vare sig ekonomiska eller andra. Och cheferna ska vara utsedda av ett arbetarråd. De sitter på sina poster så länge rådet tillåter.

        Kram!
        /Skvitt

      • Främst ägarna, givetvis. Men även höga chefer som aldrig träffar arbetarna och bara berikar sej själva och sina gelikar.

        Kram
        Kao

  2. Bra att du tar upp det här. Nej, att deras löner inte står i proportion till deras insatser det råder inget tvivel om,men hur får deras arbetsgivare att ge sitt samtycke till det är en annan sak.

    • Många andra yrkeskategorier borde givetvis inblandas här. Inte minst byggarbetarna, där dödligheten är som störst i arbetsplatsolyckor. Sjukvårdspersonal. Etc etc.

      Förresten är det ju arbetarna, personalen, som drar ju bara en bråkdel själva av det värde av arbetskapitalet de själva arbetar in. Resten går till storvinster till redan kapitalstarka ägare till företagen. De vill inte inse att om de inte hade personalen skulle de inte vara någonting. Det är de anställda som möjliggör deras vinster, vilket jag tycker är helt fel! De säger att de skapar arbetstillfällen, att det är de själva som ligger till grund för vårt välstånd. Men det är inte sant. Det var länge sen klassklyftorna mellan riktigt rik och riktigt fattig var så stort som det är nu.

      Jag anser att det inte finns någon som helst anledning att göda krösusar. Många kallar det kommunism eller avundsjuka så fort man talar om rättvisa och solidaritet. Lite märkligt….

      Att starta företag är givetvis helt ok, men ägarna måste ha någon slags spärr mot de överdrivna vinster vi ser nu, som ju är kapitalisternas drivkraft.

      Pengar och vinster ska gå till återinvesteringar i företagen och till de medborgare som behöver det. Inte till de som redan HAR allt.

      Kao

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s